2349181 GI0937 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:37 Onsdagen den 7 december 1994/95 37 1994-12-07 00:00:00 Öresundsbron 94922C29-2E55-4A63-8BA0-E65C68C4E431 26 EVA GOËS (mp) mp Fru talman! Gudrun Lindvall var inne på detta projekt Gigantic. Är det inte nog med kärnkraftens sårbarhet,och att man har JAS-planet? Det som håller på att ske inför våra ögon är ett ekonomikskt- ekologiskt vansinne. Det sägs att som biologisk varelse orkar man inte ta emot alla negativ intryck längre än till elva års ålder, om man inte lyckas slussa ut det på olika sätt. Det är inte konstigt om man känner vanmakt i det här samhället, när politikerna hela tiden kör över folkmajoriteten. Jag var nere på koncessionsförhandlingarna den tredje veckan i januari. 70 % av Malmös befolkning sade nej till bron, och det var många närvarande. De enda som talade positivt om bron var portföljbärarna, som talade om att man måste ha förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn, precis som om det tidigare inte varit möjligt. Vilka har inte turat mellan Malmö och Köpenhamn eller mellan Helsingborg och Helsingör? Nej, det här projektet ingår inte i ett kretsloppssamhälle och inte i ett framtida samhälle, precis som mina kamrater i Miljöpartiet har sagt. "Vi har inte råd att fortsätta med miljöförstöringen" har Björn Gillberg sagt. Döm om min förvåning när det var han som stod där och förde talan för bron. Men jag vill då påpeka att han visade på saker som måste ändras, eftersom de premisser man haft att utgå från var helt felaktiga. Det var massor av fel, och han sade att man inte kunde bygga bron enligt de tänkta planerna. När jag nu läser betänkandet ser jag att det är ungefär samma skisser som man hade 1993 som ligger till grund för beslutet. När jag var i Malmö sades det från Vägverkets sida att man absolut inte kunde tänka en enplanslösning utan att det måste vara två plan - ett för motorvägen och ett för järnvägen, eftersom det skulle bli sådana vibrationer. Från Sjöfartsverket, som hade simulerat den tänkta sjöfarten, framkom det att man absolut inte kunde ha 300 meter mellan bropelarna utan att det måste vara 400 meter. Dessutom sades det att man måste höja bron, eftersom den annars skulle bli påkörd; man hade gjort 14 eller 17 simuleringar, och man hade kört på bron varenda gång. Det här menar jag att man inte har tagit med i de ekonomiska beräkningarna. Men det är inte bara det. Det finns socioekonomiska saker som man inte heller har tagit upp, för att inte tala om miljön och de ekologiska konsekvenserna av Öresundsprojektet. Jag ser det som att Öresundsbron är en ekonomisk ruin för Sverige. Hur kan man tänka sig att kasta 20 - 40 miljarder kronor i sjön, för detta är att kasta pengarna i sjön. Jag, som norrlänning, hade rest ned för att få yttra mig å Norrlands vägnar när det gäller torskfisket. Vi bryr oss faktiskt om var torskarna sätter sina första spår, var ynglen kommer till och var de får växa. Den här gången talade man också om att salthalten skulle sjunka med 11 - 10,97 % på bottnen och 7 - 6,97 % på ytan i Östersjön, och det skulle slå ut torskrommen. Fiskeriverket bedömde att den kritiska gränsen låg vid 0,25 - 0,5 % sänkt salthalt. Är det här döden för torsken? Det kan man fråga sig. Vad är det för risker man tar? Det här kallas ett riksintresse, men jag säger att det är ett riskintresse när det gäller miljö, människa och ekonomi. Det är kortsiktigt, och man tänker inte på kommande generationer. Bo Nilsson var inne på att man skall förbinda två länder. Det är livsviktigt att förbinda. Vi kan förbinda oss med de baltiska staterna, men inte bygger vi en bro. Men snart är väl också det på gång. Jag tyckte att jag hörde någon som sade att man skulle bygga en bank över Kvarken. Man tror inte sina öron. Jag tycker att det är känslomässiga argument som kommer från jasägarna, och det är fakta som kommer från dem som säger nej. Handläggningen av det här ärendet är under all kritik. Den har inte följt den demokratiska processen. Handläggningen av beslutsprocessen rörande Öresundsbron strider mot internationella konventioner, lagar och regler samt svensk rättspraxis. Regeringsformen säger att myndigheten skall pröva utifrån lagar, ej utifrån avtal, dvs. det svensk-danska avtalet. När man har prövat har man gjort miljökonsekvensbeskrivningen utifrån avtalets begränsningar. Det är avtalet som har begränsat möjligheten att göra riktiga miljökonsekvensbeskrivningar. Om det, som vi i Miljöpartiet vill, infördes en livscykelspecifikation på varor - alltså en bedömning av om varan från vaggan till graven är miljöstörande eller miljöfarlig - skulle vi inte hitta någon punkt där Öresundsbron skulle kunna gå igenom utan att vi skulle säga att den var miljöstörande. Detta anser man i dagens Sverige att man har råd att kasta ut pengar på, när man inte har riktiga ekonomiska kalkyler, för att inte tala om att man inte har de långsiktiga ekologiska kalkylerna färdiga, och man har inte analyserat konsekvenserna. Jag säger nej till Öresundsbron och nej till sådana här gigantiska projekt som man inte kan överskåda konsekvenserna av. 0401344912307 N 2010-01-01 00:00:00 235575 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0937/#anf26