2349176 GI0932 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:32 Onsdagen den 30 november 1994/95 32 1994-11-30 00:00:00 Svenska åtgärder på nedrustningsområ- det 47308EA7-1AD3-41D3-BEE8-ADAF471A934E 29 INGER KOCH (m) m Fru talman! I det betänkande som vi nu debatterar redogör regeringen för sitt agerande med anledning av riksdagens beslut i våras som innebar dels att rege- ringen i samband med FN:s översynskonferens om särskilt inhumana vapen skulle lägga fram förslag om ett totalförbud mot användningen av antipersonella minor, dels att regeringen efter förfrågan från Inter- nationella domstolen i Haag, i ett yttrande skulle klargöra att användning av kärnvapen inte skulle stå i överensstämmelse med internationell rätt. När dessa frågor diskuterades här i riksdagen i vå- ras rådde stor enighet om att Sverige i samband med FN:s konferens om särskilt inhumana vapen borde klargöra att ett internationellt totalförbud mot antiper- sonella minor utgör den enda verkliga lösningen på det humanitära problem som användningen av minor ger upphov till och därför lägga fram förslag med syfte att få till stånd ett sådant förbud. Jag konstaterar med tillfredsställelse att så också har skett. Frågan om kärnvapen och folkrätten diskuterades ingående här i kammaren i våras. Vi moderater anser att det är viktigt att på alla sätt försöka stödja de insat- ser som görs för att förhindra användningen av kärn- vapen. Arbetet med att förhindra en kärnvapensprid- ning är nu den mest centrala frågan på den internatio- nella nedrustningsagendan. Att stärka och förlänga icke-spridningsfördraget, NPT, samt att söka förmå alla stater att ansluta sig till fördraget är därför en viktig uppgift för Sverige. Sverige har också försökt att få ett avtal om ett fullständigt stopp för alla kärnvapenprov. I juni 1993 presenterade den dåvarande svenska regeringen vid nedrustningskonferensen i Genève ett förslag som innebar att alla kärnsprängningar, även s.k. fredliga kärnsprängningar, skulle förbjudas. I december 1993 kompletterades detta med ett detaljerat förslag om hur efterlevnaden av ett sådant förbud kan kontrolleras. Detta förslag innehåller den enda fullständiga avtals- text som hittills presenterats vid nedrustningskonfe- rensen. Frågan om kärnvapenanvändningen är förbjuden i folkrätten har diskuterats vid olika tillfällen. Frågan blev åter aktuell genom att WHO vid sitt möte i maj förra året beslöt att begära ett yttrande av Internatio- nella domstolen i Haag i frågan. Alla medlemsstater gavs tillfälle att avge ett yttrande i denna fråga. Socialdemokraterna föreslog i en motion att den svenska regeringen i ett yttrande till Internationella domstolen skulle klargöra att kärnvapenanvändning inte står i överensstämmelse med internationell rätt. Den fråga som WHO ställde till Internationella dom- stolen i Haag avsåg innehållet i nu gällande folkrätt. Fru talman! Det råder olika uppfattningar bland världens ledande folkrättsexperter om vad som enligt folkrätten kan läggas till grund för ett ställningstagan- de rörande kärnvapenanvändningen. Inom den inter- nationella rätten existerar sedan länge en princip om att krigförande länder inte har oinskränkt rätt att välja stridsmedel eller stridsmetoder. Sedvanerättsliga distinktionsprinciper och propor- tionalitetsprinciper begränsar användningen av kärn- vapen. Vid en attack mot militära mål får t.ex. inte oproportionerligt stora skador tillfogas civilbefolk- ningen eller civil egendom. Det står enligt vår uppfattning klart att användning av kärnvapen i många fall leder till konsekvenser som otvetydigt står i strid med olika delar av folkrätten. Men det är också uppenbart att det kan finnas fall av kärnvapenanvändning där rättsläget inte är lika själv- klart, eftersom kärnvapen som sådana inte är förbjud- na i folkrätten. Samtidigt ligger det i Sveriges liksom i alla små nationers intresse att folkrätten tolkas strikt och inte urvattnas genom politisering. När det gäller kärnvapen måste en entydig reglering av kärnvape- nanvändningen i folkrätten eftersträvas, inte en tolk- ning som vilar på tveksamt underlag. Fru talman! Vi har med den reservation som är fogad vid dagens betänkande från utrikesutskottet återigen önskat markera vår inställning i denna fråga. 0327449447106 N 2010-01-01 00:00:00 235275 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0932/#anf29