2349172 GI0928 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:28 Onsdagen den 23 november 1994/95 28 1994-11-23 00:00:00 Nordiskt samarbete 89D8F27B-066B-49C7-900D-6FC54965B25C 74 INGER KOCH (m) m Herr talman! Den nya europeiska öppenheten och integrationen innebar en utmaning för det nordiska samarbetet. Den innebar också en nödvändig vitalisering och förstärkning av det nordiska samarbetet inom en vidare europeisk ram. De nordiska statsministrarna stadfäste redan i Bornholmsdeklarationen sitt gemensamma intresse för att delta i ett utbyggt utrikespolitiskt, säkerhetspolitiskt och ekonomiskt samarbete i Europa. Som en följd av utvecklingen i Central- och Östeuropa har säkerhetsbegreppet vidgats. Det omfattar nu t.ex. även områden som ekonomi, miljö och mänskliga rättigheter. De etniska och nationella motsättningarna i Östeuropa utgör i dag en stor säkerhetsrisk i vårt närområde. Detta har också lett till ett starkt nordiskt engagemang inom ramen för ESK-processen och där den nordiska Bosnienbataljonen är ett bidrag. Det är viktigt att de nordiska länderna gemensamt på alla sätt bidrar till att trygga demokratin, värna om de mänskliga rättigheterna och medverka till att skapa en ekonomiskt bärkraftig utveckling i hela Europa. Detta kan vi klara endast i samarbete med EU, och när nu även Finland och Sverige från årsskiftet blir medlemmar av Europeiska unionen ökar våra möjligheter att driva en aktiv närområdespolitik. På många områden har de nordiska länderna gemensamma intressen och värderingar, och det skapar förutsättningar för en gemensam nordisk plattform, som gör det möjligt att verka för nordiska lösningar i det framtida europeiska samarbetet. I det ökade regionala samarbete som nu växer fram i vår närhet har de nordiska länderna redan en given roll. Detta samarbete med de europeiska institutionerna har berört också det traditionella nordiska samarbetet inom Nordiska rådets ram. Jag tänker då på det etablerade samarbetet inom Östersjöområdet, det baltiska investeringsprogrammet, Nordiska rådets arbetsprogram för Baltikum och Östeuropa och Nordiska investeringsbanken. Samarbetet inom Barentsregionen - Barents Euro- Arktiska råd - där frågor som rör miljö, ekonomi, teknik och vetenskap samt infrastruktur skall diskuteras är ett bra exempel på ett nytt sätt att samarbeta. Även befolkningsfrågor, mänskliga kontakter, kulturella förbindelser och turism diskuteras i rådet. Av stort värde är också Barentsrådets medverkan i den särskilda kommitté som bildas för regionernas Europa inom Unionen. Ett varaktigt samarbete över Storkalotten kommer också att bidra till fortsatt stabilitet i vårt norra närområde. Vid Nordiska rådets 45:e session i Tromsö för en vecka sedan beslöt man också att utöka de gemensamma nordiska insatserna i Nordens närområde och att utvidga samarbetet till att omfatta även S:t Petersburgsregionen och Kaliningrad. Man betonade också vikten av en fortsatt gemensam nordisk närvaro i Baltikum genom de nordiska informationskontoren.Sveriges, Finlands och förhoppningsvis även Norges ja till ett medlemskap i Europeiska unionen ger de nordiska länderna inte bara en unik möjlighet att bygga ut samarbetet sinsemellan utan också att stärka Nordens röst i Europa och i världen i övrigt. Det är därför viktigt, herr talman, att det förnyelsearbete som nu inletts i syfte att finna former för ett starkt och dynamiskt nordiskt samarbete inom en vidare europeisk ram hela tiden prövas, effektiviseras och anpassas till förändrade förhållanden. Jag välkomnar därför Nordiska rådets beslut vid sessionen i Tromsö att rekommendera Nordiska ministerrådet att i samarbete med rådet snarast efter EU-folkomröstningarna föra en reell prioriteringsdiskussion utifrån den situation det nordiska samarbetet då har att verka i. Man bör särskilt belysa naturliga nordiska samarbetsområden i ett vidare internationellt perspektiv, analysera det nordiska samarbetets förhållande till det nationella arbetet i parlament, regeringar, myndigheter och institutioner samt göra en kraftfull prioritering på områdena miljöpolitik, sysselsättningspolitik och Nordens närområden. Man bör dessutom koncentrera och synliggöra de samnordiska insatserna, vara flexibel för att stärka agerandet i aktuella frågor av stor politisk vikt och pröva alternativa finansieringsmöjligheter. Samtliga nordiska institutioner och projekt skall prövas utifrån politiska prioriteringar. Rådet beslutade också enhälligt på förslag av den konservativa gruppen att rekommendera de nordiska regeringarna att tillsammans med Nordiska rådets presidium utse en snabbt arbetande arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag till en framtida struktur och arbetsuppgifter för Nordiska rådet. Detta förslag kan då utgöra underlag för beslut vid rådets nästa session i Reykjavik i februari-mars 1995. Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i utrikesutskottets betänkande. 0327449447106 N 2010-01-01 00:00:00 235085 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0928/#anf74