2349172 GI0928 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:28 Onsdagen den 23 november 1994/95 28 1994-11-23 00:00:00 Krigsmaterielexport C8DCA9CE-A932-41E6-BF01-2F761703BC58 53 MAJ BRITT THEORIN (s) s Herr talman! I detta betänkande behandlas dels regeringens skrivelse om vapenexporten 1993, dels motioner. Det är sex reservationer fogade till betänkandet. Jag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan i dess helhet och avslag på samtliga reservationer. Det är alldeles riktigt att vapenexporten så sent som i förra veckan diskuterades här i kammaren, och det kan vara på sin plats att notera utrikeshandelsministerns deklaration att den socialdemokratiska regeringen kommer att verka för en mer restriktiv vapenexportpolitik. Inte minst bör noteras den restriktivitet som Mats Hellström markerade såväl vad beträffar Mellersta Östern som Indonesien. En rad motioner kräver förändringar i den svenska vapenexportlagstiftningen. Av riktlinjerna framgår det att tillstånd till export av krigsmateriel inte bör beviljas om landet befinner sig i krig eller har inre väpnade oroligheter. Den här nya lagen antog vi hösten 1992, och den gäller från den 1 januari 1993. Utskottet anser att de nu gällande principerna alltjämt bör gälla, men förutsätter att regeringen vid lämpligt tillfälle gör en utvärdering och översyn av såväl lagstiftningen och riktlinjerna som tillämpningen av dem. Det är också på sin plats att notera att utskottet på nytt understryker att uppfyllandet av mänskliga-rättighets-kriteriet är ett centralt villkor för att tillstånd för svensk krigsmaterielexport skall beviljas. Utskottet är också enigt om att den rådgivande nämnden bör utnyttja möjligheten att konsultera oberoende MR- organisationer vid bedömningen av mänskliga rättigheter i aktuella köparländer. I reservation 1 krävs en mer öppen och detaljerad redovisning av vapenexporten; vilken typ av materiel det är som sålts till respektive land och vilka tillstånd som lämnats för svenska företags avtal om utlandssamarbete. Utskottet anför för sin del att den svenska redovisningen är mera öppen än vad som gäller för flertalet övriga stater som exporterar krigsmateriel, men anser att regeringen fortsatt bör efterkomma önskemålet om att ta med alla de uppgifter som det inte finns skäl att hemlighålla. I reservationerna 2, 3 och 4 krävs det att regeringen bör verka för ett lagförslag om ett totalförbud mot export av krigsmateriel och åtgärder för avveckling av den svenska vapenexporten. Det ställer inte utskottet upp på, men betonar vad riksdagen redan tidigare har sagt, att exporten inte får stå i strid med de utrikespolitiska målen som demokrati, mänskliga rättigheter, avspänning och nedrustning. MR-kriteriet är ett centralt villkor för att tillstånd för svensk vapenexport skall beviljas. När det gäller kravet på regeringen att utarbeta en plan för omställning av svensk krigsmaterielindustri är utskottet kortfattat och anger att de angivna skälen från motionärerna inte motiverar att riksdagen uppdrar åt regeringen att utarbeta en plan. Däremot är det centralt och viktigt att Sverige fullföljer sina initiativ för att internationellt arbeta för en begränsning av vapenhandeln. Det FN-register som Sverige har medverkat till är för närvarande frivilligt och omfattar endast tyngre vapen. Sverige har tidigare i olika FN-forum drivit kravet om att FN-registret bör vara obligatoriskt och omfatta alla vapen. Utskottet utgår från att regeringen även framgent kommer att verka för en kontroll och begränsning av den internationella vapenhandeln. Reservationerna 5 och 6 gäller vapenexport till vissa stater, framför allt Indonesien och Mellersta Östern. Utskottet har gjort en fördjupad granskning av MR-situationen i Indonesien, Turkiet och Gulfstaterna. Vi ägnade faktiskt ett antal sammanträden åt detta. Vi har lyssnat till såväl krigsmaterielinspektören som Amnesty och UD:s politiska avdelning. Vi har funnit att MR-situationen i de berörda länderna alltjämt ger anledning till betydande oro. Vi finner att situationen i samband med de inre oroligheterna har förvärrats i Turkiet och utgår från att regeringen delar denna bedömning beträffande samtliga dessa länder och fäster stor vikt vid detta i samband med eventuella nya ansökningar om krigsmaterielexport. Av utrikeshandelsministerns svar i fredags kan samma syn utläsas. Något särskilt tillkännagivande anser inte utskottet behövs. När det gäller kravet på att ta initiativ i FN för stopp av vapenexport till Mellersta Östern, anser utskottet att säkerhetsrådets resolution 678 inte är utformad på ett sådant sätt att den kan läggas till grund för ett initiativ för att stoppa vapenexport till Mellersta Östern. Som jag sade tidigare finner utskottet det angeläget att Sverige i första hand verkar för en fortsatt utbyggnad av FN:s register till att bli obligatoriskt och omfatta alla stater och alla vapenslag. Låt mig till slut på grund av att Per Gahrton sade att lagen om den svenska vapenexporten redan är ändrad, så att EU-staterna skall betraktas som de nordiska staterna, säga att det faktiskt inte är så. Den frågan var uppe till diskussion när den borgerliga regeringen lade fram sin proposition hösten 1992. Men riksdagen ändrade förslaget och sade ifrån. Det skulle inte vara någon generell fri försäljning, så att säga, till EU-länderna. Det finns också, det känner Per Gahrton väl till, i Romfördraget klart angivet - det är det undantag vi har i 223 § - att när det gäller just vapenexport är det länderna själva som avgör vad som skall ske. Jag tar för gott vad utrikeshandelsministern har sagt här i riksdagen, att Sverige skall fortsätta att driva en restriktiv vapenexportpolitik, inte bara i Sverige, utan också internationellt, såväl i EU som i internationella organ. Eva Zetterberg ställde frågan hur det blir med tredje land om man ger tillstånd att samproducera med andra länder. Än så länge gäller den svenska lagstiftning som vi antog här i kammaren 1992 och som alltså gäller från den 1 januari 1993. Den ger ingen fri export till något tredje land. Den frågan finns inte med i den lagstiftningen, och vi utgår från utskottets sida från att detta skall fortsätta att gälla. Vi har där varit tämligen eniga om att fortsatt restriktivitet på vapenexportsidan skall gälla. Vi har också tagit ministerns uttalande som mycket signifikativt, att den nya regeringen vill bedriva en fortsatt restriktiv vapenexport, inte minst när det gäller de mänskliga rättigheterna. Detta uttalade han när det gäller såväl Mellersta Östern som Indonesien, och det utgår jag också från blir fullföljt från kammarens sida. 0205148684308 N 2010-01-01 00:00:00 235064 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0928/#anf53