2349168 GI0924 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:24 Torsdagen den 17 november 1994/95 24 1994-11-17 00:00:00 Svar på interpellation 1994/95:11 om regio- nalpolitiken vid ett EU-medlemskap interpellationsdebatt B0FC60E6-74EB-4684-BEBA-B0E17CEDD0D7 95 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s) s Fru talman! Låt mig börja med hur vi skall vi få ut så mycket som möjligt av de stöd vi kan få via EU. Jag har den uppfattningen att de bekymmer som anges i målområde 3 och 4 också är störst i våra stödområ- den. Långtidsarbetslösheten slår hårdast i områden med permanent hög arbetslöshet. Bristerna i infrastruktu- ren, som är målområde 4, är också störst i våra hårt utsatta regioner. De pengar som vi får via mål 3 och mål 4 kan till mycket stor del användas inom stödområdet. Den åsikten bygger jag på en lång kommunal erfa- renhet. Jag har levt i en sådan region och vet att ar- betsmarknadspolitiken många gånger har varit långt viktigare för regionen än vad den lilla regionalpoliti- ken har varit. Det säger jag trots att jag nu har ansva- ret för regionalpolitiken också. Min ambition är verkligen att se till att de pengar som går via mål 3 och 4 också kommer till de geo- grafiska områden som har det sämst ställt. När det gäller den stora nationella regionalpoliti- ken tycker jag att riksdagen har avhänt sig en hel del inflytande genom t.ex. bolagiseringen av Posten, systemet för inskrivning av studenter vid universitet och högskolor och genom att styra forskningspolitiken via forskningsstiftelser och inte via nationella beslut i Sveriges riksdag. Sådant påverkar regionalpolitiken negativt. Jag hoppas att det är slut med den typen av styrin- strument, i alla fall för något år, och att vi kan få en ordning där ni i riksdagen har ett större inflytande över hur pengarna fördelas och inte överlåter det till marknadskrafterna på det sätt som har skett under en period. Om jag själv, utifrån min historia, skall försöka att prioritera det område som är viktigast för att klara regionalpolitiken är skatteutjämningen kanske den enskilt viktigaste regionalpolitiska frågan. Det skiljer oerhört mycket i skattekraft mellan en glesbygds- kommun som Pajala och en tätortskommun. Utan en väl fungerande skatteutjämning är dessa kommuner chanslösa. Jag vet ingenting om i vad mån Öresundsbron kan komma att finansieras med EU-medel. Men så mycket kan jag säga att Öresund kommer inte att ingå i det förslag som vi kommer att lämna på stödområ- den enligt regionalpolitiken. Låt mig till sist säga till Peter Eriksson att ett EU- medlemskap inte innebär någon större osäkerhet för aktörerna när det gäller regionalpolitiken. Jag vill snarare säga att det är tvärtom. Regionalpolitiken revideras ju med ganska långa intervaller i EU. Nästa gång sker det år 2000. Då kommer det säkert att gälla under sex-tio år. Det är betydligt längre intervaller än vad som gäller i den svenska riksdagen. Den svenska riksdagen har reviderat den nationella regionalpoliti- ken betydligt oftare. I den meningen kommer inte EU att vara ryckigare än vad den svenska riksdagen har varit. Jag har inte för avsikt att dra frågan om målområ- dena i geografin eller frågan om vilka nationella stöd- former som kan behållas i långbänk. Det tycker jag att jag visar genom att jag veckan efter EU-omröstningen tar upp den ena frågan på allmän beredning. När det gäller den andra frågan är vårt folk på departementet i full fart med förhandlingar med EU för att få klarhet i den nationella politiken. Det blir ingen ryckighet här. Ryckigheten kan uppstå om vi i riksdagen ändrar reglerna. Där kan vi ändra dem betydligt oftare än i avtalet med EU. 0959236354417 N 2010-01-01 00:00:00 234793 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0924/#anf95