2349168 GI0924 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:24 Torsdagen den 17 november 1994/95 24 1994-11-17 00:00:00 Svar på interpellationerna 1994/95:9 och 14 om folkomröstning före Sveriges anslutning till ett interpellationsdebatt D563E83A-202E-4A91-922E-9B6CB4950B2D 38 Finansminister GÖRAN PERSSON (s) s Fru talman! Det har ställts åtskilliga frågor till mig. Jag hinner inte besvara alla, men jag skall ta upp dem som jag, utifrån en finansministers utgångspunkt, finner vara mest centrala. Först vill jag avvisa Per-Ola Erikssons något för- såtliga gliring om att något slags taktik skulle ligga bakom att jag inte svarar på den här interpellationen förrän i dag. Den här frågan var stor inför folkom- röstningen. Jag deltog, till skillnad från Per-Ola Eriks- son, offentligt och aktivt i debatten. Jag såg inte mycket av Centerpartiet och Per-Ola Eriksson i den diskussionen. Efter folkomröstningen har det uppen- barligen bekräftats att Per-Ola Eriksson är anhängare av den här unionen. Det tycker jag är bra. Den knappa tiden och riksdagens hemförlovning gjorde faktiskt att det först i dag blev praktiskt möjligt för mig att svara på interpellationen. Jag skall också ta upp frågan om konvergenskra- ven och beskrivningen av dem i debatten. Man begår faktiskt ett misstag när man, som t.ex. Peter Eriksson och Birgitta Hambraeus, utmålar konvergenskraven som någonting hotfullt. Det är inte sant. För några år sedan hade vi en ekonomisk situation i vårt land då arbetslösheten var låg och statsfinanser- na var stabila. Då uppfyllde vi konvergenskraven. Konvergenskraven, som gäller räntan, statsskulden, underskotten och prisstabiliteten, är ingenting annat än logiska och riktiga utgångspunkter för ett ekono- miskpolitiskt resonemang. Peter Eriksson låtsas som om man skulle tvingas låta arbetslösheten stiga för att kunna uppfylla t.ex. konvergenskravet om prisstabilitet. Det är fullständigt befängt. Om vi låter arbetslösheten stiga uppfyller vi inte konvergenskravet om underskotten i statsfinan- serna. Statsfinansernas underskott är i dag kopplat till den höga svenska arbetslösheten. Vi uppfyller inte konvergenskraven om vi inte pressar tillbaka arbets- lösheten. Om vi i söndags hade valt att stå utanför unionen hade vi haft samma eller, mer troligt, hårdare krav på oss vad gäller att snabbt uppfylla konvergenskraven. De gäller nämligen i en internationellt integrerad ekonomi. Sluta att se en låg inflation, en låg ränta, låga un- derskott och en låg statsskuld som en belastning för den ekonomiska politiken! Det handlar om sunda utgångspunkter. Om vi skall klara av att slå vakt om välfärdssamhället måste Sverige uppnå dessa mål. Nu skall detta diskuteras gemensamt i Europa. Vi skall presentera ett konvergensprogram. Ett sådant konvergensprogram innehåller ingenting annat än en beskrivning av den nationella finanspolitiken. Det som jag presenterade här i riksdagen för några veckor sedan - en ekonomiskpolitisk proposition som tar sikte på att underskotten skall pressas ner, att det skall skapas förtroende så att räntorna faller, att aktiviteten skall höjas och att tillväxten skall understödjas så att arbetslösheten minskar - är ett inslag i ett sådant konvergensprogram. Det är det här som det handlar om. Att välja att tro att detta är något slags grimma som påtvingas oss från någon EU-kommission är att i grunden beskriva denna fråga fel. Vi klarar inte av den svenska ekonomin och den svenska välfärden om vi inte uppnår den typ av mål som finns i konvergenskriterierna. Dem uppnådde vi på den tiden då Sverige fungerade bra. Det är så vi skall ha det igen. Nu får vi internationellt stöd för detta. Det tycker jag är bra. Birgitta Hambraeus har pekat på Peter Erikssons felaktiga referat om sanktioner. Därför skall jag inte närmare gå in på det. Helena Nilsson diskuterar en folkomröstning. Det finns ingen folkomröstning planerad om EMU. Den tidigare fyrpartiregeringen och den dåvarande opposi- tionen har kommit överens om att den frågan skall hanteras av riksdagen. Det är utgångspunkten för vårt arbete. Det finns en koppling till det avtal som vi nu har folkomröstat om. I den meningen är beslutsläget ganska klart. Målet är ett tredje steg in i EMU, men innan detta steg tas skall ett nytt svenskt riksdagsbeslut fattas. Detta skall ske för att man skall se vad det faktiskt innebär. Innan vi tar detta steg finns det alltså ytterli- gare en kontrollstation. I det här avseendet är vi inte ensamma. Danskarna och tyskarna har fört samma resonemang. Chirac har tagit upp diskussionen i Frankrike. Detta är en europeisk diskussion. Det här upplever jag därför heller inte som något särskilt stort problem. Hadar Cars synpunkter har jag ingen anledning att kommentera. Han gav på det hela taget en bra be- skrivning av hur situationen ser ut. Jag skall slutligen bemöta Birgitta Hambraeus. Jag har använt uttrycket god sysselsättning. Jag menar, och har alltid menat, full sysselsättning. Kritiken skulle kanske träffa mig något hårdare om den kom från en riksdagsman som själv inte hade utgjort en del av det regeringsunderlag som var med och drev fram massarbetslösheten i Sverige. 0825004049003 N 2010-01-01 00:00:00 234736 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0924/#anf38