<anforande>
<dok_hangar_id>2349157</dok_hangar_id>
<dok_id>GI0913</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:13 Fredagen den 21 oktober</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>13</dok_nummer>
<dok_datum>1994-10-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 12)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6AD7516D-0FB0-4E9F-92FA-0969CC496EF5</anforande_id>
<anforande_nummer>23</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet ANNA HEDBORG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman!  Det är mycket viktigt för
landstingens ekonomi att frågan om fri etablering
löses på ett litet annat sätt. Husläkarlagen brukar
göras till en fråga om patientens valfrihet. På den
punkten finns det egentligen inga delade meningar.
Den valfriheten skall bestå. Men det som krånglar till
landstingens verksamhet och ekonomi - därtill
alldeles i onödan, eftersom de är förmögna att ta
ansvar för verksamheten - är den producentinriktade
lagstiftning som finns, inte för patienternas skull utan
för att läkarna skall kunna etablera sig.
På den punkten kommer det att göras ändringar
relativt snart. Den frågan kommer rent konkret att tas
upp inom kort. Den fria etableringsrätten har blivit
mycket dyr, särskilt vad gäller specialistläkare.
Kostnaderna rusar i väg vad gäller både läkarna och
inte minst sjukgymnasterna. Något bör göras åt detta i
nuvarande ekonomiska läge.
</anforandetext>
<intressent_id>084783547505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>234293</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0913/#anf23</protokoll_url_www>
</anforande>
