2349264 GI09120 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:120 Onsdagen den 14 juni 1994/95 120 1995-06-14 00:00:00 Debatt om Schengenavtalet 6A21534C-2B3D-459C-8FB0-202E830A44EC 107 MARIANNE SAMUELSSON (mp) mp Herr talman! Ärade riksdagsledamöter! Har någon av er träffat en förtvivlad förälder till ett barn som har hamnat i knarkträsket? Man kan undra om ni har det när man hör er iver för att vi skall öppna gränserna och vara med i det s.k. Schengenavtalet. Jag är villig att bära mitt pass med mig överallt på mina resor i Europa om jag kan rädda en enda ungdom från att hamna i knarkträsket. Jag tycker att det är värt det lilla besvär som det är att bära passet med sig. Inom Europa produceras större delen av den nar- kotika som kommer till Sverige. Cannabis, hasch och marijuana, är den mest använda narkotikan i Sverige. En allt större del av den cannabis som används i Sve- rige kommer från Holland. Där odlas den i växthus och går sedan på export ut över världen, inte minst till Sverige. Nästan all cannabis som kommer till Sverige kommer in över gränsen från Schengenländerna oav- sett var den är producerad. Amfetamin är den näst mest använda narkotikan i Sverige. Fram till 1993 kom 80 % av amfetaminet i Sverige från Holland. En mycket stor del av LSD och s.k. designer droger som används i Sverige är också tillverkade i Holland och andra Schengenländer. En stor del av heroinet som används i Sverige raffineras från opium och morfin till heroin i Italien, främst på Sicilien. Listan kan göras lång över hur narkotikasi- tuationen ser ut i Europa. Under EU-valrörelsen fick vi höra från Ja- partierna hur man garanterade att man inte skulle försämra situationen när det gällde narkotikan och kontrollen av införseln av narkotikan till Sverige. Det tog inte lång tid förrän vi fick höra att den nordiska passfriheten var hotad och att Sverige nu måste anslu- ta sig till Schengenavtalet. På mötet på Island sade statsministern att man skulle förhandla om nordisk passfrihet. I Utrikes- nämnden för en vecka sedan sade man att man skulle förhandla om anslutning till Schengenavtalet. En anslutning till Schengenavtalet innebär en mängd olika förändringar. Det har just utkommit en bok som Nej till EU- rörelsen har gett ut. Där finns, för första gången tror jag, hela avtalet översatt till svenska. Jag har tidigare försökt att få det från UD och lyckades inte få det på svenska utan bara på engelska. Det kan vara viktigt för svenska folket att kunna läsa ett så stort och viktigt avtal på sitt eget språk innan man tvingas att ställas inför faktum att det redan är genomfört. Avtalet berör flera av de beredningsutskott som vi har i riksdagen. De har inte fått en chans att bereda det. Regeringens ställningstagande kommer strax innan riksdagen skall stängas för sommaren. Det finns naturligtvis ingen möjlighet för justitieutskottet att bereda vad polissamarbetet kan innebära, för socialut- skottet att bereda vad drogproblematiken kan innebära och för socialförsäkringsutskottet att bereda flykting- frågorna. Skillnaden mellan den nordiska passfriheten och Schengenavtalet är mycket stor. I Norden har vi haft möjlighet att kontrollera människor vid gränsen och göra stickprov om man så har velat utan att behöva ange att man misstänker en person. Trots det har vi kunnat resa utan pass. Med det här avtalet kommer vi att skapa en ny mur i Europa. Det kommer att bli en förstärkt yttre kontroll. Visserligen säger man att den är till för att bekämpa narkotikan och kriminaliteten. Men den är också till för att bekämpa just det som tidigare talare talat sig varma för, nämligen den fria rörligheten för människor. Människor bor ju inte bara i Europa. Människor bor ju i hela världen. Jag förutsätter att vi alla tycker att det är väldigt trevligt att träffa männi- skor från andra kulturer och andra delar av världen och inte bara européer. Men genom avtalet försämras möjligheten att röra sig, och framför allt försämras asylpolitiken. Jag blir förvånad när jag hör Folkpartiets ivriga påhejande av Schengenavtalet. Tillsammans med Folkpartiet och Vänstern gjorde vi 1989 gemensam sak här i kammaren mot den då påhejade lagstiftning- en där man skulle försämra asylpolitiken. Nu syns inte Folkpartiet längre i ledet för solidaritet och möjlighe- ter för människor att fly till länder som inte förtrycker dem. Förutom detta handlar det också om polissamarbe- tet. Jag skulle vilja höra vad regeringen tänker anam- ma av detta och hur man tänker klara de svenska krav som vi tidigare har haft när det gäller såväl narkotika- politik och frihet för människor som en någorlunda solidarisk flyktingpolitik. 0900533740700 N 2010-01-01 00:00:00 244511 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09120/#anf107