2349156 GI0912 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:12 Torsdagen den 20 oktober 1994/95 12 1994-10-20 00:00:00 Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 11) allmänpolitisk debatt 03BDC671-DED4-4731-9F2F-A7B03BE67B0C 6 MATS ODELL (kds) kds Herr talman! Vi har haft ett val som ju har medfört maktskifte. När vi för tre år sedan övertog regeringsansvaret från Socialdemokraterna var det i en tid när alla kurvor pekade åt fel håll. Vi får aldrig glömma bort att redan när Allan Larsson våren 1991 lanserade sagan om vändpunkterna var den svenska ekonomin ute på det sluttande planet. Sysselsättningen sjönk, 1 000 personer i genomsnitt förlorade sina jobb varje dag, industriproduktionen rasade liksom tillväxten i den totala ekonomin. Då, herr talman, hette Sveriges statsminister Ingvar Carlsson, då hette Sveriges finansminister Allan Larsson, då var Göran Persson skolminister. I dag är situationen den totalt omvända. Sedan i våras har 1 000 personer i genomsnitt fått jobb varje dag. Industriproduktionen är på väg uppåt, exporten ökar och det är tillväxt i ekonomin. Men som kristdemokrat är jag oroad över att denna positiva utveckling skall brytas i förtid genom den politik som Socialdemokraterna gick till val på. På flera punkter kommer denna politik, om Ingvar Carlsson och Göran Persson väljer att förverkliga den, att allvarligt äventyra den svenska ekonomins återhämtning. Socialdemokraternas ageranden här i kammaren under den gångna mandatperioden har inneburit att man har röstat emot besparingar på i storleksordningen 60 miljarder kronor. Detta i kombination med ett, enligt de allra flesta ekonomiska bedömare, otillräckligt sparpaket visar på en bristande insikt om själva behovet av besparingar. Vice riksbankschefen presenterade häromdagen Riksbankens beräkningar som visar att budgetförstärkningar på i storleksordningen 140 miljarder kronor är nödvändiga under den kommande mandatperioden för att stabilisera statsskulden. Detta skall jämföras med de 36 miljarder netto som Göran Persson presenterade i sin skarpa plan strax före valet. Herr talman! Jag tycker faktiskt att sanningens minut nu har slagit för Göran Persson. Hur blir det egentligen med det berömda investeringspaketet, denna grundbult i den socialdemokratiska strategin och i valbudskapet till nationen? Blir det 15 nya miljarder och kommer dessa fortfarande att ge 90 000 nya jobb samtidigt som budgetunderskottet skulle minska. Eller gällde också detta bara under valrörelsen? Detta, Göran Persson, var nämligen vad ni, mot bättre vetande, förespeglade väljarna under valrörelsen. Jag tycker inte att Göran Persson kan komma undan särskilt mycket längre utan att ge besked i den här frågan. När kommer de 15 miljarderna och de 90 000 nya jobben? I regeringsdeklarationen skriver statsministern följande: "De nya arbetstillfällena måste i första hand komma till stånd i näringslivet. Sverige behöver fler företag och fler företagare." Detta är sanna och vackra ord som vi kristdemokrater ställer upp på, men en rad frågor infinner sig när man lägger de här orden brevid det socialdemokratiska valmanifestet: Hur kan en fördubblad beskattning på riskvilligt kapital som satsas i företag leda till fler och växande företag? På vilket sätt medför en minskad flexibilitet i arbetsrätten för framför allt småföretagen ett bättre företagsklimat? Och hur kan högre räntor, till följd av de svagare statsfinanser socialdemokraternas politik kommer att leda till - och detta ovanpå fler regleringar och återinförda monopol -, skapa nya företag och därmed nya arbetstillfällen? Herr talman! Även om jag tidigare sade att sysselsättningen stadigt har ökat under det senaste halvåret, så utgör arbetslösheten alltjämt vårt största ekonomiska och sociala problem. Den måste angripas med en samlad strategi, bestående av flera olika delar. Vi har inte råd att välja bort någon åtgärd som kan bidra till att skapa förutsättningar för nya jobb. Vi måste också fullt ut acceptera och inse att alla jobb är värdefulla. Jag saknar denna långsiktiga strategi i regeringsförklaringen. Först och främst måste det bedrivas en fortsatt stram finanspolitik med en målsättning att stabilisera statsskulden som andel av bruttonationalprodukten senast 1998. Detta - och endast detta - skapar förutsättningar för lägre räntor och därmed nya investeringar och nya jobb. Jag vill säga till Birger Schlaug att det är självklart att ett ja i EU-omröstningen om tre veckor också är en förtroendeskapande åtgärd av största betydelse för att få ner realräntorna till rimliga nivåer. Vi får inte glömma bort, Birger Schlaug, att räntan redan i dag ligger på en alldeles för hög nivå, det man skulle kunna kalla för Perssoneffekten. Ett positivt och gynnsamt klimat för små- och nyföretagande är också en absolut nödvändighet. Här utgör den socialdemokratiska regeringens samlade politik ett hot som tills vidare hänger som ett mörkt moln över landets småföretagare. Riskkapitalavdrag för den som satsar kapital i småföretag borde införas. Men småföretagspolitiken handlar inte bara om pengar utan i minst lika hög grad om synen på människan bakom företagandet. Det är viktigt, tror jag, att tidigt ta till vara och fånga upp företagarämnen. Vi kristdemokrater vill stimulera företagarprogram på gymnasier och satsa på särskilda företagargymnasier. De höga skattekilarna på arbete måste också sänkas, gärna i samband med en skatteväxling med höjda skatter på miljöbelastande utsläpp m.m. Det är nödvändigt för att gynna utvecklingen av jobb inom framför allt tjänstesektorn. Utöver sänkta arbetsgivaravgifter skulle en sänkt tjänstemoms vara ett verksamt medel för att stimulera arbete i tjänstesektorn. Vi tror också att ett första steg skulle kunna vara att införa en s.k. ungdomsskattsedel, som ger ungdomar rätt att starta eget och utföra tjänster riktade mot hushållen med kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter och utan moms. Men, herr talman, jag vill betona att alla skattesänkningar på arbete fullt ut måste finansieras. Nästan samtliga talare i debatten talar om olika vägar för att nå tillväxt och därmed skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen. Ur ett kristdemokratiskt perspektiv är det angeläget att stanna upp något och beröra tillväxtbegreppet som sådant. Vad menar vi med tillväxt? Är alla former av tillväxt egentligen önskvärda? Och vill partierna i denna kammare styra tillväxten i önskad riktning? Kds menar att ekonomisk utveckling inte kan eller får mätas enbart utifrån ett snävt BNP-begrepp. En verklig ekonomisk uktveckling innebär tillväxt av den totala nationalförmögenheten. I denna måste vi räkna in miljö och naturresurser, det mänskliga kapitalet, produktionskapitalet och de finansiella tillgångarna. Det här för oss in på den etiska dimensionen i den ekonomiska debatten. Hederlighet och personligt ansvarstagande är viktiga fundament, som sänker transaktionskostnaderna och därmed bidrar till en ökad effektivitet i ekonomin. När Douglas C. North förra året fick Nobelpriset i ekonomi, bekräftade detta att insikten om vikten av normer och värderingar i en väl fungerande ekonomi faktiskt har spritt sig i vidare kretsar. Kristdemokraterna har varit en garant för att dessa resonemang har funnits med i finansplanerna. Nu återstår att se om också Göran Persson anser att detta är viktiga förutsättningar för en långsiktigt god ekonomisk utveckling. Sammantaget, herr talman, måste de beslut som fattas i riksdagen leda till att det skapas trovärdighet för den svenska ekonomin. Det är det enda sättet att skapa utrymme för räntesänkningar, för ökade investeringar i företagen och därmed nya arbetstillfällen. Vi kristdemokrater kommer att bidriva en konstruktiv oppositionspolitik i den andan. 0700424025906 N 2010-01-01 00:00:00 234088 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0912/#anf6