2349263 GI09119 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:119 Tisdagen den 13 juni 1994/95 119 1995-06-13 00:00:00 Konsumentpolitikens mål och inriktning, m.m. 78895B4C-8D50-4AE8-BFDB-196B686F9564 65 KERSTIN HEINEMANN (fp) fp Fru talman! Folkpartiet liberalerna anser att pro- positionens innehåll är förvånansvärt tunt, och alla viktiga frågor hänskjuts till vidare bearbetning. Det tycker vi är beklagligt. Vi hade dessutom gärna sett ett bredare och modernare synsätt på konsumentpoli- tiken. Propositionen är en riktlinjeproposition, och därför redovisar även vi våra riktlinjer för den framti- da konsumentpolitiken. "Konsumtionen är meningen med all produktion. Producenternas intressen bör tillgodoses endast i den mån det är nödvändigt för att främja konsumenternas intressen." Detta konstaterande gjordes av den eko- nomiska liberalismens fader Adam Smith. Hans och vår utgångspunkt är att den enskilda människan bäst känner sina unika behov och önskemål. Därför är marknadsekonomin, där konsumenterna gör själv- ständiga val mellan olika varor och tjänster, överläg- sen alla andra ekonomiska system. I en marknadseko- nomi tillåts olika producenter konkurrera om konsu- menternas gunst. För att marknadsekonomin skall fungera tillfreds- ställande krävs dock kunniga och välinformerade konsumenter. En liberal konsumentpolitik förutsätter därför en balans mellan den renodlade marknadseko- nomin å ena sidan och satsningar på konsumentupp- lysning, utbildning och information å andra sidan. Här behövs olika insatser från olika instanser och inte minst från frivilliga organisationer. Särskilt anser vi att man bör beakta de s.k. utsatta grupperna, som kan vara invandrare, funktionshindrade och inte minst ungdomar. För att barn och ungdomar skall kunna granska marknadens utbud av varor och tjänster är det viktigt att de så tidigt som möjligt tränas och utbildas i kon- sumentfrågor. Det handlar om att värdera påträngande marknadsföring, att i vardagslivet tillreda sin egen måltid och inse betydelsen av sambandet mellan kost, motion och hälsa. Detta är en viktig uppgift för sko- lan. Konsumentfrågorna är integrerade i hemkun- skapsutbildningen. I gymnasiet däremot är det bero- ende av vilket program eleven väljer vilka möjligheter eleven har att få kunskaper om konsumentfrågor. Därför bör dessa också tas upp i ämnesområdena samhällskunskap, matematik, ekonomi och svenska. För de äldre ungdomarna är den ekonomiska råd- givningen speciellt viktig. Hur skall man hantera sin privata ekonomi: boendet, hushållsbudget, krediter och samboavtal? Olika ungdomsorganisationer har drivit projekt för att öka ungdomarnas medvetenhet. Erfarenheterna från detta projekt bör användas även i fortsättningen för att stärka ungdomarna i deras roll som konsumenter. Fru talman! Vi anser det också viktigt att belysa konsumentens ställning i den offentliga tjänstepro- duktionen. Den statliga maktutredningen har i en studie belyst förhållanden i samband med köp av t.ex. kapitalvaror och vid utnyttjandet av offentliga tjäns- ter. Konsumenter av diskmaskiner och stereoanlägg- ningar anser sig ha en avsevärt starkare position än konsumenter av sjukvårdstjänster, barnomsorg eller utbildning. Känslan av bristande inflytande är särskilt stor vad gäller sjukvården och skolan. Maktutredningen an- vänder begreppet "tyst vanmakt" för att beskriva konsumentens roll på dessa områden. Folkpartiet liberalerna anser detta förhållande oacceptabelt. Dels vill vi se mer av konkurrens och alternativ i den of- fentliga sektorn, dels vill vi stärka konsumenternas ställning med att föreslå att kommunerna, visserligen på frivillig basis, skall upprätta medborgarkontrakt. Det grundläggande medborgarkontraktets inne- börd kan konkretiseras i tre huvudpunkter. För det första skall varje medborgare veta vad han/hon kan kräva och vänta sig av den offentliga sektorn. För det andra skall medborgarna kunna jämföra tillgängliga alternativ. Man skall inte behöva vara högutbildad eller van att söka information för att kunna ta reda på vilka möjligheter som finns. Därför skall utvärderingar och jämförelser vara lättillgängli- ga. För det tredje skall medborgarna veta vart man skall vända sig med klagomål. Man skall inte behöva känna oro för att skickas fram och tillbaka mellan olika befattningshavare. Ansvaret skall vara tydligt placerat hos någon. Då misstag begåtts av en myndig- het skall den drabbade medborgaren ha rätt till för- klaring och ursäkt och eventuellt ersättning. Det skall inte vara så, att man har en svagare ställning som konsument av sjukvård än som konsument av t.ex. diskmaskiner. Fru talman! När det gäller den offentliga sektorn finns ytterligare problem ur kosumentsynpunkt att åtgärda. I många kommuner bedrivs en allt större del av den kommunala verksamheten i aktiebolagsform. Motivet för att flytta över tillgångar och verksamhet - det kan handla om bl.a. vatten och avlopp, fastighets- förvaltning och renhållning - från kommunal förvalt- ning till kommunägda företag är att det sägs öka ef- fektiviteten. Kommunerna vill samtidigt kringgå de lagar som reglerar kommunal verksamhet och få snabba beslutsvägar, undvika offentlighetsprincipen och erhålla friare lönesättning. Det kan tyckas vara ett rimligt ställningstagande, men samtidigt är utvecklingen olycklig från konsu- mentsynpunkt. Därför är vår slutsats att bolagisering bör undvikas. Verksamhet som måste ligga i offentlig sektor skall bedrivas enligt det regelsystem som ska- pats för den sektorn. Om verksamheten lämpligen bedrivs enligt andra regelsystem bör den inte ligga i den offentliga sektorn utan avvecklas eller avyttras. Fru talman! De varor och tjänster som finns på marknaden måste uppfylla vissa krav när det gäller kvalitet, säkerhet och ur miljösynpunkt. Priset har naturligtvis också en stor betydelse för konsumenten. En stark konsument har möjlighet att påverka alla dessa faktorer. Olika myndigheters arbete och politis- ka beslut kan också behövas för att påverka dessa faktorer. Hälsa och säkerhet är ett viktigt konsumentpoli- tiskt mål. Det finns ett nära samband mellan säkerhet och hälsa. För t.ex. en allergiker har en riktig inne- hållsinformation på livsmedel en mycket stor betydel- se. Standardiseringsarbetet är också viktigt, inte minst för att göra olika produkter tillgängliga för personer med funktionshinder. Konsumenterna vill ofta bidra till en bättre miljö. Därför måste konsumentpolitiken syfta till en lång- siktig hållbar utveckling av resurshushållning och kretsloppstänkande. Agenda 21:s mål med hållbara produktions- och konsumentmönster i ett globalt perspektiv måste därför vara vägledande. Det lokala engagemanget och miljöarbetet ser vi därför som grundläggande. Därför anser vi också att propositionens förslag om en åtgärdsinriktad handlingsplan för hur miljömå- let skall uppnås är en bra del av propositionen. Vi anser också, som det anges i propositionen, att där konsekvenserna är utredda och belagda kan ekono- miska styrmedel och lagar vara verksamma medel för att påverka utvecklingen. Därför välkomnar vi beslu- tet om en utredning om förutsättningar för en ökad miljörelatering av skattesystemet. Fru talman! Det svenska EU-medlemskapet gyn- nar de svenska konsumenterna. Genom det skärpta konkurrensläge som den fria rörligheten för varor, tjänster och kapital innebär tvingas producenter och distributörer att förbättra kvaliteten och pressa priser- na. Det finns också en omfattande konkurrenslag- stiftning. Kartellförbud och förbud mot missbruk av monopol är också en viktig del. Som medlem i EU bör Sverige fullt ut och aktivt arbeta för att en hög konsumentskyddsnivå förverkli- gas. Det är viktigt att de varor som cirkulerar på marknaden är säkra. Konsumentinformationen är viktig för att konsumenterna skall kunna ta vara på fördelarna med den inre marknaden. En förutsättning för att den inre marknaden skall fungera är för övrigt att konsumenterna kan lita på att varor, oberoende av tillverkningsland, uppfyller samma säkerhetsnivåer. Det är därför angeläget att man från svensk sida arbetar för att åstadkomma en tillfredsställande ur- sprungsmärkning av livsmedel, miljömärkning och andra förbättringar av märkningsreglerna för att bl.a. tillgodose allergikernas intressen. Rättsakter som reglerar konsumenternas ekono- miska och rättsliga skydd, t.ex. om marknadsföring, hemförsäljning, konsumentkrediter och produk- tansvar, har i allmänhet minimikaraktär. Varje med- lemsland säkerställer med detta att konsumenterna får utnyttja minst det skydd som anges i rättsakten i fråga. Det är viktigt att det så får förbli för att Sverige natio- nellt skall kunna ha strängare regler. Fru talman! Som jag sade i inledningen slår pro- positionen fast vissa riktlinjer. Vi har presenterat våra riktlinjer utifrån ett liberalt perspektiv. Flera frågor skall ju utredas och beredas ytterligare, så det finns säkert anledning att återkomma till dessa. Jag står bakom samtliga våra yrkanden, men jag yrkar endast bifall till vår reservation nr 1 under mom. 1. 0395042560705 N 2010-01-01 00:00:00 244344 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09119/#anf65