<anforande>
<dok_hangar_id>2349263</dok_hangar_id>
<dok_id>GI09119</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:119 Tisdagen den 13 juni</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>119</dok_nummer>
<dok_datum>1995-06-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Den kommunala ekonomin </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>7E1E14A6-E59C-43F2-8D41-5C4D0E2642FC</anforande_id>
<anforande_nummer>5</anforande_nummer>
<talare>LENNART HEDQUIST (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Vårt förslag på den punkten innebär
att vi accepterar en högre utjämningsgrad, vilket är av
betydelse för de kommuner som har en mycket låg
skattekraft. Folkpartiets förslag ställer dem i en sämre
situation. Men i och med att vi fryser referensnivåerna
får vi ett hundraprocentigt incitament.
Jag vill tacka Karin Pilsäter för att hon så klart an-
gav vad hon gillade i Henstrands utredning, nämligen
Strukturkostnadsutredningen och strukturkostnadsin-
dex. Jag kan glädja henne med att också jag gillar det,
och vi har i vår partimotion framfört att vi står bakom
en uppbygnad av standardkostnader i strukturkost-
nadsindex.
Jag tycker dock att det är väsentligt att klargöra att
grundlagens bestämmelser om den kommunala be-
skattningsrätten skall vidmakthållas. Om man inte är
beredd till det, vilket det andra utskottet tycks vara, är
det en grundlagsändring man föreslår.
Jag hoppas att man kommer fram till en lösning
som innebär att kommunerna får behålla vad de tar
upp i skatt och att det sedan är statens uppgift att ge
kommuner med otillräcklig skattekraft ett komplette-
rande bidrag.
</anforandetext>
<intressent_id>0475092656901</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>244284</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09119/#anf5</protokoll_url_www>
</anforande>
