2349261 GI09117 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:117 Fredagen den 9 juni 1994/95 117 1995-06-09 00:00:00 Svar på interpellation 1994/95:148 om jakt på skarv interpellationsdebatt 61A7C899-7D5D-4946-BF7C-79923AA432EB 71 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) s Herr talman! Gudrun Lindvall har frågat mig om jag är beredd att dels upphäva det beslut som Länsstyrelsen i Kalmar län fattade den 16 december 1994 om skyddsjakt på skarv, dels tillsätta en utredning med representanter från såväl fisket som naturvården med uppgift att utreda hur problem mellan människa och skarv skall kunna lösas, dels se till att Sverige följer EU:s fågeldirektiv. I Sverige utrotades skarven som häckande fågel under 1800-talet. Den återkom under 1940-talet och ökade mycket kraftigt i antal från 1980-talet. I förhållande till andra fågelbestånd har skarven ökat i antal på ett exceptionellt sätt under senare år. Antalet häckande par uppgår till minst 11 000. Störst har ökningen varit i Kalmar län. Ökningen av skarvbeståndet medför konflikter med yrkesfisket. För jakt på skarv har det därför gällt en lång allmän jakttid, från den 21 augusti till den sista februari. Länsstyrelserna i vissa län har även beslutat om skyddsjakt under andra tider för att skadorna för yrkesfisket skall hållas på en acceptabel nivå. Ett sådant beslut om skyddsjakt togs av Länsstyrelsen i Kalmar län den 16 december 1994. Gudrun Lindvall frågar nu om jag är beredd att upphäva det beslutet. Som Gudrun Lindvall säkert vet är jag som statsråd förhindrad att uttala mig om myndigheternas beslut i enskilda ärenden. Än mindre har jag rätt att upphäva sådana beslut. Jag kan emellertid upplysa Gudrun Lindvall om att det aktuella länsstyrelsebeslutet är upphävt, eftersom det överklagats till Naturvårdsverket. Numera regleras skyddsjakt på skarv i Kalmar län genom ett länsstyrelsebeslut från den 16 februari 1995. Beslutet innebär att skyddsjakt på skarv får bedrivas i länets kustkommuner under tiden den första mars till den 10 april. Den som har yrkesfiskelicens får vidare bedriva skyddsjakt inom 200 meter från fasta fiskeredskap under tiden den 11 april till den 20 augusti. Tillstånden gäller tre år. Länsstyrelsen konstaterar dock i sitt beslut att Sveriges medlemskap i EU kan medföra att beslutet kan komma att ändras. Det är omdiskuterat vilken inverkan skarven har på yrkesfisket. En del undersökningar tyder på att skarven äter den fisk som finns att tillgå. Yrkesfiskarna anser att den främst tar matfisken. Helt klart är emellertid att skarven skadar och äter fisk i fiskeredskap. Det innebär ett inkomstbortfall och ett merarbete för fiskaren. Till detta kommer att många skarvar fastnar i fiskeredskapen och drunknar. Även detta medför merarbete för fiskaren. Naturvårdsverket har vid olika tillfällen diskuterat problemen med de berörda intressena. Ett resultat av det arbetet har blivit att forskning har påbörjats för att öka kunskapen om skarven och dess inverkan på fiskbestånden. Forskningen startade förra året och bedrivs med medel från Naturvårdsverket och Fiskeriverket. Projektet avses pågå under fyra år och skall bl.a. ge svar på frågor om skarvens effekter på yrkesfisket och hur skadorna kan begränsas. Mot bakgrund av vad jag nu har sagt anser jag inte att det behövs någon av regeringen tillsatt utredning för att utreda hur problemet mellan människa och skarv skall kunna lösas. Jag anser självfallet att Sverige som medlem i EU skall följa samtliga EU:s direktiv. Jaktförordningen ändrades nyligen av just det skälet. Ändringarna innebär bl.a. att den allmänna jakttiden för skarv togs bort. Skyddsjakt får tillåtas för att förhindra allvarlig skada på bl.a. fiske om det inte finns någon annan lämplig lösning. 0874604979107 N 2010-01-01 00:00:00 244162 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09117/#anf71