2349260 GI09116 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:116 Torsdagen den 8 juni 1994/95 116 1995-06-08 00:00:00 Aktuell debatt: Sverige och den europeiska unionen aktuell debatt CE5BD4DC-F6F3-4D43-89FE-8AFA5201BCEC 90 MATS ODELL (kds) kds Herr talman! När det gäller skådespelartalanger tycker jag att Birger Schlaug klarar sig ganska bra. Den viktigaste anledningen till att Sverige blev medlem i EU är att vi vill vara med och påverka i stället för att enbart låta oss påverkas av omvärlden. Birger Schlaug ställde en fråga till mig som hand- lar om den gränsöverskridande narkotikabrottslighe- ten. Vår uppfattning är att allt måste göras för att förhindra denna. Jag vet att Birger Schlaug har olika uppfattningar på det här området. Han vill begränsa möjligheterna till kraftfullt agerande. Är Birger Schlaug beredd att nu verka för att samarbetet inom den tredje pelaren skall kunna stärkas, så att vi kan få kraftfullare verktyg i kampen? Är ni beredda att överge era positioner, att detta enbart skall vara ett mellanstatligt arbete? Jag tycker att Birger Schlaug skall svara på den frågan i sitt nästa inlägg. Europas historia är ju, som Mats Hellström mycket riktigt sade, fylld av krig och säkerhetspolitis- ka förvecklingar. 50 år är en mycket kort tid i mänsk- lighetens historia - vi firar nu 50-årsminnet av freds- slutet efter andra världskriget - en historia som är fylld av bakslag. Vi måste lära oss något av Europas historia. En av Västeuropas och därmed, måste man också få säga, EU:s absolut största utmaningar är ju att bevara och säkra freden. Vi kan naturligtvis ha olika uppfattningar om i fall EU-idén främjar freden och stabiliteten mer och bättre än ett Europa som är strikt uppdelat efter gamla nationalstatsindelningar. Vi kan däremot inte ha delade meningar om att EU-idén av grundarna, fäderna och pionjärerna formulerades och konstruerades som just en fredsidé. Dessutom är EU en naturlig utveckling i ett allt- mer internationaliserat samarbete i vår världsdel och en demokratisk plattform för att lösa gemensamma problem i vår världsdel Europa. Alltmer av det som styr vår vardag beslutas i dag utanför vårt lands grän- ser. Den klockan kan vi inte vrida tillbaka, oavsett hur gärna vi än vill och vilka motiv vi än har, för vår tillvaro blir alltmer komplex. Individen behöver en familj. Familjen behöver en kommun för den nära servicen. Men inte heller kom- munen klarar av alla våra behov av service och stöd. Därför har vi landsting som efter bästa förmåga för- söker sköta mer komplicerad sjukvård och kollektiv trafik. Men inte heller landstingen klarar av alla våra behov. Därför har vi nationalstatens demokratiska institutioner, av vilka denna riksdag är den viktigaste. Men hur gärna vi än ville och oavsett om vi kunde ta för oss all tänkbar suveränitet skulle vi inte här i denna kammare klara av att lösa t.ex. de gränsöver- skridande miljöproblemen. Talmannen kunde slå klubban i bordet tills det sprack, och Birger Schlaug kunde begära voteringar tills morgonen grydde utan att vi i nationalstatens regi kunde göra någonting åt t.ex. de gränsöverskridande miljöproblemen. Därför är det en helt naturlig utveckling att svens- ka kvinnor och män ställer upp till ett allmänt val den 17 september för att representera sitt land och sitt parti i Europaparlamentet, där vi faktiskt kan göra någonting åt bl.a. de gemensamma miljöproblemen i vår världsdel. Det är precis lika naturligt som att ställa upp i val till kommunfullmäktige, landsting och riks- dag. Men maktfördelningen mellan alla dessa nivåer måste bygga på den gamla principen, att besluten skall fattas på lägsta möjliga nivå och att de högre nivåerna skall ha en subsidiär, eller stödjande, funk- tion. Med ett sådant synsätt blir det inte rimligt att arbe- ta för att Sverige skall utträda ur EU. Det vore lika fel som att arbeta för att t.ex. Stockholms län skulle ut- träda ur nationalstaten Sverige. Detta trots att det säkert skulle gå att uppbåda motsvarande argument, t.ex. att vi stockholmare skulle förlora i suveränitet när vi i denna kammare kämpade mot skåningar, norrlänningar och smålänningar, att vi skulle förlora skattekraft till andra delar av landet, att vi skulle få lägre livsmedelspriser om vi bara kunde importera från världsmarknaden och slapp hålla jordbruket under armarna i andra delar av nationalstaten Sverige. Alla inser att detta vore orimligt. Jag menar att det vore lika orimligt, herr talman, att Sverige skulle utträda ur EU - en demokratisk struktur för gemensamma beslut i vår världsdel Euro- pa, som nu befinner sig i ett mycket viktigt utvidg- nings- och omvandlingsskede. För fem månader sedan inträdde Sverige som full- värdig medlem i EU. Sedan dess är det i den offentli- ga debatten ingen hejd på vad som läggs EU- medlemskapet till last. Följaktligen är också en större andel av befolkningen negativ till EU i dag än när folkomröstningen genomfördes. Men det är ju inte säkert att allt som man tycker är negativt verkligen beror på EU, oavsett vad Birger Schlaug och Gudrun Schyman säger. Man kan ju som nybliven EU-medlem inte heller veta vad alternativet att stå utanför skulle ha inneburit. Dessutom är det något tidigt, Gudrun Schyman och Birger Schlaug, att fem månader och en vecka efter inträdet upprätta ett bokslut över Sveriges medlemskap i EU, som jag tycker att ni har ägnat er åt här i dag. Sverige har nu en historisk uppgift att tillsammans med övriga Västeuropa hjälpa till att lyfta upp Östeu- ropa till något så när rimliga, sociala nivåer. I detta arbete finns inget bättre redskap än EU. Jag utmanar faktiskt Vänsterpartiet och Miljöpartiet att här i dag berätta hur vi bättre skulle kunna bidra till detta än just genom EU. EU-debatten i vårt land handlar alldeles för mycket om jordgubbars storlek, gurkors utseende, jakt på morkullor och om livsmedelspriser. Jag tror inte att någon är ointresserad av livsmedelspriser. Men vi får inte glömma bort att om vi inte klarar av de stora frågor som vi nu står inför i vår världsdel, att klara säkerhetspolitiken och freden, då är frågan om jord- gubbars storlek totalt ointressant. Då existerar inte ens debatten om livsmedelspriser. Många av dagens allvarligaste miljöhot är globala och regionala. Därför måste vi ta tag i de frågorna. När Sverige blev medlem av EU förändrades våra förutsättningar, men effekterna beror på vilken kraft Sverige väljer att driva miljöfrågorna med nationellt och i den europeiska unionen. Därför är det livsviktigt att Sverige omedelbart lägger fast en strategi för hur miljöarbetet i EU skall bedrivas. Vi kristdemokrater hävdar att Sveriges ambition skall vara att inte sänka några som helst miljökrav, utan att vi om möjligt skall gå längre än vad som beslutas i EU. Vi skall fungera som en spjutspets i det gemensamma miljöarbetet snarare än att vara den diplomatiske medlaren som bara söker efter den minsta gemensamma nämnaren. 0700424025906 N 2010-01-01 00:00:00 244019 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09116/#anf90