2349260 GI09116 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:116 Torsdagen den 8 juni 1994/95 116 1995-06-08 00:00:00 Aktuell debatt: Sverige och den europeiska unionen aktuell debatt C024B59C-64ED-4204-A566-A34F879018E8 86 HELENA NILSSON (c) c Fru talman! Centerpartiet pläderade inför folkom- röstningen i höstas för ett ja till medlemskap i EU. Detta ställningstagande har under minst fyra års tid föregåtts av många och långa debatter och diskussio- ner inom hela centerrörelsen. Under den här tiden har vi i Centerpartiet lärt oss vikten av att lyssna, förankra samt kritiskt granska förslag och argument som förts fram i diskussionen. Men inför folkomröstningen fick vi också reda på att det fanns många centerpartister som öppet deklarera- de att de ämnade rösta nej. Efter folkomröstningen och inför höstens EU-val har arbetet i Centerpartiet varit inriktat på att se vilka frågor, områden, vi kan enas om att lyfta fram i det fortsatta europeiska samarbetet utifrån att Sverige nu är medlem i EU. I folkomröstningen var det en stor minoritet av svenska folket, 47 %, som röstade nej till medlem- skap i EU. Enligt opinionsmätningar under våren står det klart att många känner sig besvikna utifrån erfa- renheterna som nyblivna EU-medlemmar. Denna besvikelse och misstro visar ytterligare på vikten av att vi politiker visar lyhördhet, ödmjukhet och ledar- skap. Det kräver öppenhet och samarbete mellan rege- ring och riksdag. Det kräver respekt för att sakfrågor behöver tid för förankring inför politiska avgöranden. Under våren har riksdagens arbete, åtminstone från min utgångspunkt, präglats av ett trevande när det gäller att hitta arbetsformerna. Regeringen har på en punkt visat sin vilja till ett förankringsarbete som enligt Centerpartiets uppfatt- ning bygger på respekten för just resultatet i folkom- röstningen, nämligen att inrätta en parlamentarisk kommitté som skall stimulera den offentliga debatten inför regeringskonferensen 1996. I EU-nämnden har vi under maj månad informe- rats om arbetet i EU inför regeringskonferensen. Varje gång har vi fått försäkringar om att svenska positioner skall förankras i riksdagens EU-nämnd under hösten. Det är en klar signal om ett förank- ringsarbete. Men samtidigt får vi reda på att utrikes- ministern i ett tal utomlands aviserat att Sverige kan tänka sig att mjuka upp vetorätten i utrikes- och sä- kerhetspolitiken. Det har här hemma uppfattats som en positionsbestämning. Det är de här dubbla budska- pen, statsrådet Hellström, som gör oss upprörda och som kanske gör att tonen i debatten höjs. Det är viktigt att vi i riksdagen får reda på att vi skall delta i ett reellt förankringsarbete och att vi inte blir ett slags instämmandenämnd inför fullbordad positionsbestämning från regeringens sida. Centerpartiet har av samma skäl fört fram att det är viktigt att också i riksdagen förankra beslutet om att söka observatörsskap i Schengensamarbetet, som meddelades i går. Avgörande för ett fortsatt förtroende från svenska folkets sida när det gäller Sveriges arbete i EU är alltså att det finns en öppen debatt och en förank- ringsprocess i Sveriges riksdag. Fru talman! Centerpartiet vill jobba för ett aktivt alleuropeiskt samarbete mellan självständiga stater. Då är utvidgningen av samarbetet till Central- och Östeuropa, inklusive Baltikum, vår främsta prioritet. Det är viktigt att en konkret tidtabell arbetas fram för den här utvidgningen. Utvidgningen österut ställer stora krav på förändringar både i ansökarländerna och i EU:s egna arbetsformer. Jag vill emellertid inte överdramatisera kraven på en reformering av EU-systemet. Min bedömning är att utvidgningen främst kräver förändringar av det poli- tiska innehållet, inte av institutionerna. EU:s jord- brukspolitik behöver reformeras i grunden och avby- råkratiseras genom färre regler och minskade subven- tioner. För att vara tydlig vill jag säga: Även utan en utvidgning borde enligt vår mening ett subventions- system som inte tar ekologiska hänsyn, som inbjuder till fusk och som skapar överproduktion radikalt för- ändras. En aktiv regionalpolitik inom EU kan erbjuda go- da möjligheter till utveckling inom unionens alla delar. Regionalpolitiken får en ännu viktigare roll inom ett utvidgat EU. Det är också viktigt att göra förändringar även på det här området, att man får bort detaljstyrning och byråkrati när det gäller stödområden. I stället för att man stöder storskaliga infrastrukturprojekt kan regio- nalpolitiken bli ett verktyg för stimulans av småföre- tagande, kretsloppsanpassad produktion och lands- bygdsutveckling. I Centerpartiet anser vi också att den regionala kommittén bör få större inflytande inom EU. Den pågående europeiska debatten inför rege- ringskonferensen ger ju sken av att stora saker väntar. Det står på agendan inför konferensen att det rör sig om en översyn av Maastrichtfördraget. Det innebär att frågor om EU:s beslutsformer, förhållandet mellan olika institutioner och utrikes- och säkerhetspolitiken kommer att återfinnas på agendan. Det är också vik- tigt att ha i minnet att ikraftträdandet av Ma- astrichtfördraget blev ett år försenat, och det har an- setts att regeringskonferensen kom för tidigt. Det innebär naturligtvis att när vi utvärderar resultatet av Maastricht är det en väldigt kort tid vi pratar om, och det kan också innebära att fördragsändringarna blir av mindre art. Det är kanske dags för en konsolidering och utvidgning av samarbetet och inte en fördjupning. I arbetet inför regeringskonferensen bör vi kon- centrera ambitioner och agerande till ett litet antal centrala frågor och då ha utvidgningen som utgångs- punkt och riktningsgivare. Ett par frågor är viktiga för Centerpartiet. Det gäller samarbetets karaktär och dess arbetsformer, öppenhet i det europeiska samarbe- tet, den folkliga förankringen samt utrikes- och säker- hetspolitiken. Vi vill också utveckla EU:s miljödimension och har där - trots olika uppfattningar i medlemskapsfrå- gan - enats om att vi vill ha ett överstatligt beslutsfat- tande på miljöns område. Jag hyser stor sympati för regeringens uttalade linje att i samband med regeringskonferensen vilja diskutera sakfrågor som arbetslösheten och miljön. Det är viktigt med ett konstruktivt förhållningssätt i de här frågorna. En utvecklad miljödimension i samarbetet skulle vara en positiv injektion och också öka det medbor- gerliga engagemanget för EU-samarbetet. En bra miljöpolitik inom EU underlättar också globala fram- steg på miljöns område. Samarbetet bör baseras på minimilagstiftning. Varje land skall självfallet ha rätt att gå före och fatta mer långtgående beslut i för lan- det avgörande miljöfrågor. Vi har fått dispens i fyra år för våra hårda miljökrav, och vi vill naturligtvis fort- sätta att jobba för att dispenserna förlängs om inte EU uppnår vår nivå. 0370034713503 N 2010-01-01 00:00:00 244015 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09116/#anf86