2349259 GI09115 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:115 Onsdagen den 7 juni 1994/95 115 1995-06-07 00:00:00 Turistpolitik 0987A959-2352-4606-8CB7-EEA28D10CCD2 62 KJELL ERICSSON (c) c Herr talman! Detta betänkande handlar om en av landets viktigaste näringar, nämligen turistnäringen. Som framgår av betänkandet är den Sveriges tredje största exportnäring. Den har därför också en mycket stor samhällsekonomisk betydelse för Sverige. Resor, rekreation och fritidsaktiviteter har blivit en allt viktigare del av våra liv. Turism- och be- söksnäringen är en av de snabbast växande näringarna i världen. Den svenska rese- och turistnäringen är på framfart, och konkurrenskraften har ökat. Därtill har vi en ökad miljömedvetenhet och ökat intresse för naturupplevelser och vildmarksäventyr. Sammantaget har detta gjort Sverige mycket intressant som turist- mål. Efter att ha tagit del av utskottsbetänkandet kan jag konstatera att det till mycket stora delar råder enighet om turistpolitiken. Det tycker jag är bra. Jag kan också konstatera att Centerns kommittémotion har fått en positiv behandling i utskottet. Jag vill dock gärna i korthet beröra några delar om inriktningen av turistpolitiken. Som sägs i betänkan- det är det de generella förutsättningarna för företa- gandet inom olika politikområden som också be- stämmer turistbranschens utveckling. De flesta turist- företagen är småföretag. Därför är det av avgörande betydelse att vi har en bra småföretagspolitik inom näringspolitiken, skattepolitiken och kanske inte minst regionalpolitiken. Under den förra mandatperioden stärktes de svenska turistföretagens konkurrenskraft kraftigt. Det var delvis som en följd av den deprecierade kronan. Men det var också genom olika åtgärder som vidtogs, t.ex. en sänkning av skatter och avgifter för småföre- tag. Turistmomsen sänktes, kvittningsrätt infördes, riskkapitalförsörjningen förbättrades m.m. Även regi- onalpolitiken förstärktes. Inte minst det sistnämnda anser jag vara mycket angeläget, eftersom många turistföretag ligger i regionalpolitiskt prioriterade områden. Turistnäringen är i bl.a. inlandskommuner- na en dominerande näringsgren. I nuläget har tyvärr kvittningsrätten avskaffats. I kompletteringspropositionen aviseras dock ett antal bra näringspolitiska förslag. Bl.a. skall kvittningsrät- ten återinföras och ett riskkapitalavdrag införas. Man skall även se över beskattningen för onoterade före- tag. Allt detta är bra, och det stärker de generella förutsättningarna för turistnäringen. Vårt medlemskap i EU ger också ytterligare möj- ligheter för turistnäringen. EU har antagit ett treårs- program för att stödja turismen. Här i vårt land har vi också utarbetat olika program, bl.a. för målområde 6, alltså inlandskommunerna. Vi har också utarbetat program för målområde 5 B. Det omfattar kommuner där jordbruket är på tillbakagång. I dessa program är turismen och inte minst kulturturismen en prioriterad näringsgren som man skall satsa på. Dessutom pågår arbete med att utarbeta program inom Interreg. Det är alltså program som sträcker sig över flera länder. Även i det arbetet har turismen en prioriterad ställ- ning. Allt detta är bra. Men skall Sverige kunna fortsätta att hävda sig som turistland både nationellt och internationellt måste vi fortsätta att utveckla turismen som närings- gren och inte bara satsa på den traditionella turismen utan även på kulturturism och ekoturism. Just detta att koppla ihop turismen med kultur och näringsliv i övrigt tror jag innebär många olika möjligheter. När man talar om att satsa på dessa områden vill jag nämna några goda exempel från mitt hemlän Värmland. Klässbols Linneväveri är ett gammalt familjeföretag som har växt undan för undan, under senare år i mycket rask takt. Hela tiden har dock ägarna behållit gamla mönster, tillverkningssätt och kvalitet. Man har inte någonsin gjort avkall på kvalite- ten. Hela tiden har också antalet besökare till Kläss- bol ökat kraftigt. Väveriet är nu ett av de attraktivaste turistmålen. Ägarna till linneväveriet har därtill hjälpt till i sin omgivning. En gammal kvarn i närheten har renove- rats till en servering. Här finns nu ett tiotal anställda. Håkan Hagegård har byggt Hagegården, som ock- så drar till sig många människor inom kulturen. Yt- terligare ett antal hantverkare finns i omgivningen. Rackstamuseet i Arvika har också byggts. Där finns utställningar av bl.a. de gamla konsthantverkare som fanns runt sjön Racken. Alla dessa attraktioner har man lagt in i en hantverksrunda. Denna runda har nu blivit mäkta populär och drar till sig hundratusen- tals besökare varje år. Det ger också många jobb i de företag som finns med i rundan. Allt detta är exempel på att man har tagit vara på den gedigna kunskap och kultur som finns i en bygd, som byggt upp ett antal företag som blivit framgångs- rika genom att ha hög kvalitet på sina produkter. Det finns säkerligen liknande exempel. Jag tror att detta är något som går att göra mycket mera av på olika håll här i landet. Jag tror också att andra kulturpolitiska inslag är viktiga för turistnäringen. Satsningen på museiverk- samheten och teaterverksamheten, stöden till det icke statliga kulturutbudet samt till hemslöjden och hem- bygdsrörelsen är viktiga. Tänk bara på alla olika byg- despel som pågår runt om i landet, inte minst som- martid, och hur många människor de drar till sig. På samma sätt tror jag att man har stora möjlighe- ter att utveckla ekoturismen. Basen för ekoturismen utgörs av en unik miljö. Därför gäller det att vara rädd om denna miljö, så att den inte hotas av överutnytt- jande och förslitning. Då hotas också själva basen för ekoturismen. Det är också detta som gör att ekoturismen kan ha goda möjligheter att vända turismens negativa effek- ter för miljön till något som kan skydda unika natur- och djurmiljöer. Ekoturismen har därmed förutsätt- ningar för att kunna utvecklas till en långsiktigt håll- bar verksamhet. Det förutsätter dock att turismen utvecklas på ett sunt sätt och att det sker i samverkan med bofast befolkning. Turismen måste därför styras för att inte slita ner områden genom att människor koncentreras till för små ytor. I stället för att utgå från vad människor vill får naturen sätta gränser. Ett känsligt område kan kanske inte besökas av så många. Inom Dalslands kanals område har man startat ett sådant arbete för att styra turisterna, som i de flesta fall är kanotister, till uppgjorda lägerplatser. Just att förbättra mottagningsmöjligheterna är viktigt för att få en sund turism. Här är det också viktigt att klargöra vad allemansrätten står för, vilka skyldigheter men också vilka rättigheter man har. Herr talman! Jag konstaterar att utskottet i de allra flesta delarna var enigt. Centern har en reservation. Det gäller medelsanvisningen till Turistfrämjandet. Vi anser att det finns goda möjligheter att öka antalet turister från andra länder. De olika positiva faktorer som jag tidigare berört gör Sverige intressant som turistland. Vi menar att ett sådant strategiskt läge måste ut- nyttjas. Branschen är också sysselsättningsintensiv. Den betyder mycket för de ekonomiskt svaga regio- nerna. Därför menar vi att anslag till Turistfrämjandet bör ökas med 12 miljoner. Den ökningen skall i sin helhet gå till marknadsföring utomlands av Sverige som turistland. Jag yrkar därför bifall till reservation nr 5. Slutligen vill jag bara uttrycka att det förslag som utskottet kommit fram till när det gäller ett samord- ningsorgan är acceptabelt. Det är bra att det blir ett organ - i detta fall ett marknadsföringsbolag - som får det övergripande ansvaret för information och marknadsföring av Sverige som turistland. 0379333062002 N 2010-01-01 00:00:00 243773 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09115/#anf62