<anforande>
<dok_hangar_id>2349258</dok_hangar_id>
<dok_id>GI09114</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:114 Fredagen den 2 juni</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>114</dok_nummer>
<dok_datum>1995-06-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Investeringsbidrag för bostäder, arbetsmark- nadspolitik m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>BF17415F-FAC4-47A2-A706-CA3B717A3AAA</anforande_id>
<anforande_nummer>92</anforande_nummer>
<talare>INGRID BURMAN (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det är som Ingegerd Sahlström an-
ger. Vi har olika medel för att nå fram, målen har vi
tillsammans.
Vänsterpartiet anser att den könssegregerade ar-
betsmarknaden och dess effekter är synliga i dag. Den
behöver vi inte utreda. Vi måste värdesätta kvinnors
arbetstillfällen lika mycket som vi värdesätter män-
nens arbetstillfällen.
Vi investerar i dag på ett mycket klokt och riktigt
sätt för att skapa arbetstillfällen för män, och vi sitter
med armarna i kors och ser kvinnors arbetstillfällen
försvinna bort. Då är det inte läge för utredningar,
utan det är  läge för investeringar. Medlet heter att vi
måste sätta ekonomiska resurser bakom orden. Annars
riskerar vi att våra åsikter enbart blir en politisk pam-
flett på jämställdhetens altare, och det vore tråkigt.
Vi behöver sätta fokus på de hundratusentals
kvinnor som i dag finns i den öppna arbetslösheten.
Jag hade förväntat mig att Socialdemokratiska kvin-
noförbundet skulle driva dessa frågor tillsammans
med Vänsterpartiet, efter att ha lyssnat på Ingegerd
Sahlström i talarstolen.
</anforandetext>
<intressent_id>028536711718</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>243686</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09114/#anf92</protokoll_url_www>
</anforande>
