2349257 GI09113 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:113 Torsdagen den 1 juni 1994/95 113 1995-06-01 00:00:00 Påföljdsregistrering, m.m. ACA91B6C-B48C-492E-977A-CBDDC33F29C0 6 KIA ANDREASSON (mp) mp Herr talman! Dessa riktlinjer är mycket viktiga för det kommande lagförslaget. Miljöpartiet har synpunkter på riktlinjerna. Vi har inga synpunkter på att man inrättar ett rent belastningsregister. Det kan väl vara bra att renodla detta eftersom detta register baseras på domslut. Innan uppgifterna kommer dit har de behandlats av vårt rättssamhälle. Vi tycker också att det är bra att körkortsregistrets belastningsdel ingår i registret. Men det är helt annorlunda beslut som skall antecknas i det här misstankeregistret. Enligt 6 § i polisregisterkungörelsen får man lägga in uppgifter om dem som är misstänkta för brott om det har särskild betydelse för brottsspaning. Man har personblad och olika register med misstankar. Men polisregisterförfattningen är inte skriven med utgångspunkt att detta skall ADB-föras. Det är skillnaden. Nu läggs allting in på data. Uppgifterna som finns i belastningsregistret kan ju användas av andra myndigheter, t.ex. när det gäller olika tillståndsärenden, i domstolar och av åklagare i brottmål. Och nu är det tänkt att samma förfarande skall kunna ske med misstankeregistret. Miljöpartiet tycker inte att dessa uppgifter inte är tillräckligt utredda för att kunna ges ut i samma omfattning. Det här registret kräver en helt annan försiktighet och behandling. Riktigheten och tillförlitligheten är inte lika stor. Uppgifterna grundar sig kanske inte alltid på fakta. Det är lätt att det hamnar uppgifter där som grundar sig på omdömen, personliga värderingar eller obekräftade uppgifter eftersom åtal inte har väckts. Det finns alltså två punkter som är mycket diskutabla. Vi vill att utredaren skall titta på dem. Det gäller utlämnande av uppgifter från misstankeregistret och vem som skall ansvara för bedömningen av om skälig misstanke föreligger. Räcker det med att en person gör detta, eller är det flera som skall göra det? Miljöpartiet tycker också att det finns en risk med sådana här register. Målet är ju också att fullfölja konventionerna i EU om ett europeiskt informationssystem, EIS, och en europeisk polisbyrå, Europol. Dessa förutsätter att det byggs upp ett informationssystem. I och med att detta förs in på data kan det lätt läggas till uppgifter. Man kanske vill ha uppgifter för framtida bruk osv. En utökning kan befaras. Ett av argumenten för att delta i EU-gemenskapen var ju den fria rörligheten för människor. Men det sades inte att det kanske innebär att vi får register på människor som polisen skall har riktig koll på. Den andra sidan är att polisen behöver ett arbetsregister. Det förstår vi också. Men det skall behandlas på ett mycket varligare sätt och med begränsad uppgiftsutlämning. Rikspolisstyrelsen driver dessa tankar hårt. Ur dess synpunkt är det bra med ett register och övervakningskameror, osv. Men det är inte säkert att vi vill ha ett sådant samhälle och har en sådan vision. Nu finns det redan underrättelseregister. År 1993 gavs finanspolisen tillstånd att registrera människor som är misstänkta för penningtvätt, osv. Det är kanske så vi skall ha det, inte att det är fråga om brott av allmän karaktär, utan att vissa brott av större dignitet skall kunna registreras. Vi i Miljöpartiet tycker att det är vaga formuleringar och vill ha en skärpning. Jag yrkar bifall till reservation 1. Sedan gäller det rättsstatistik för kvinnor. Miljöpartiet yrkar också bifall till reservation 4. Det är väldigt viktigt att vi kan utläsa kön på offer och gärningsman och relationer när det gäller sexualbrott och annat våld som begåtts mot kvinnor. Statistiken över misshandeln visar höga tal, men vi vill veta litet mer för att man skall kunna agera och försöka förhindra denna form av brott och kränkningar mot kvinnor. 0745615729714 N 2010-01-01 00:00:00 243376 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09113/#anf6