<anforande>
<dok_hangar_id>2349256</dok_hangar_id>
<dok_id>GI09112</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:112 Onsdagen den 31 maj</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>112</dok_nummer>
<dok_datum>1995-05-31 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>1513C9A1-AB69-44EE-919D-305B4D470DB2</anforande_id>
<anforande_nummer>16</anforande_nummer>
<talare>BIRGER HAGÅRD (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Frågan var just om det var ett ärende
av större vikt eller inte. Statsministern gjorde be-
dömningen att det inte var ett ärende av större vikt.
Det fanns ingen anledning att påstå motsatsen.
Man kan också göra följande reflexion: Om det
hade varit ett ärende av större vikt hade Ingvar Carls-
son eller Lena Hjelm-Wallén rimligtvis tagit upp
frågan och berört den närmare på utrikesnämndens
sammanträde den 9 augusti. De brukar inte vara allde-
les buskablyga. Men det gjorde de uppenbarligen inte.
</anforandetext>
<intressent_id>0213468747208</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>243201</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09112/#anf16</protokoll_url_www>
</anforande>
