2349256 GI09112 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:112 Onsdagen den 31 maj 1994/95 112 1995-05-31 00:00:00 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning 7D5415F3-0D32-443E-9638-4AB217DD9D26 110 ELISA ABASCAL REYES (mp) mp Herr talman! Jag vill först instämma i det som Birgitta Hambraeus sade i sin senaste replik. Utskottet har i sin text skrivit: "Det kan inte anses ingå i granskningsuppgiften att utskottet skall göra en kontroll av tillförlitligheten i beräkningarna av projektets ekonomi och därtill knut- na problem av varierande slag samt bedömningar med anledning av dessa förhållanden." Enligt min mening är en oberoende ekonomisk granskning nödvändig för att man skall kunna ta ställning till om riksdagen har fått den information som krävs eller inte. Riksdagen har vid upprepade tillfällen fått försäkringar om att den fortlöpande skall hållas väl underrättad om projektets ekonomiska förutsättningar. Den information som riksdagen och andra myndigheter har fått ta del av är dock så pass bristfällig att en granskning vore lämplig. Bl.a. har, som Birgitta Hambraeus hänvisar till i sin anmälan till konstitutionsutskottet, det svenska riksrevisionsverket framfört kritik mot projektets kalkyler. Enligt Riks- revisionsverkets beräkningar är projektet ur företags- ekonomisk synpunkt mycket känsligt. Denna uppfatt- ning har framförts även av andra instanser, inte minst via medier, senast i den extra bilaga som Dagens Industri publicerade i våras. Faktum är att Öresundsbrons ekonomiska beräk- ningar utsatts för allmänt löje från såväl näringsliv som ideella organisationer. Med tanke på den kritik som riktats mot känsligheten är det dessutom märkligt att Öresundsbrokonsortiet självt inte redovisat någon känslighetsanalys för projektet. Ännu märkligare är det att varken riksdag eller regering begärt någon sådan. Vad jag med detta vill säga är att det inte går att påstå att ett projekt är stabilt när det kommer så pass kraftiga signaler från andra myndigheter inom den statliga förvaltningen om att så inte är fallet. Det är mycket svårt för riksdagen att ta ställning till om den har fått en lämplig information eller inte när betydan- de delar av den information som krävs för en känslig- hetsanalys saknas. I Danmark har däremot en oberoende granskning av projektet skett, och i den rapport som presentera- des av den danska rikstelevisionen riktades hård kritik mot Danmarks regering och trafikministerium mot hanteringen av den information som lämnats om brons ekonomi. Jag undrar om det finns någon rädsla för att samma sak skulle hända i Sverige, särskilt med tanke på att Danmarks industriminister offentligt deklarerat att det är mycket möjligt att de danska skattebetalarna på sikt kommer att få stå för brons kostnader - ett scenario som absolut inte är otänkbart även för de svenska skattebetalarna. Riksrevisionsverket i Sverige har, som även fram- går av det brev som Riksrevisionsverket sänt till Ak- tion Skåne-Miljö, inte mandat att granska Öresunds- bron. Därför hade det varit synnerligen lämpligt att konstitutionsutskottet hade tillstyrkt en sådan gransk- ning med utgångspunkt i den förra och den nuvarande regeringens agerande i frågan. Vad gäller anbudsprocessen har man enligt Öre- sundsbrokonsortiet först och främst mycket gynn- samma upplåningsvillkor på den internationella valu- tamarknaden. Några avtal har vi dock inte sett. Det är helt riktigt att anbudsprocessen avslutas i morgon, den 1 juni, och att avtal kommer att träffas i sommar. Men vad innebär det förhållandet att samtliga anbud ligger ovanför det som man från början hade tänkt sig? Och hur skall man kunna hantera situationen i höst, när avtal redan kan vara slutna? Först då får vi ta del av informationen. Trots att anbuden varit högre än vad man hade fö- reställt sig och att det råder osäkerhet om vilken real- ränta som man kan få har ingen ny information givits till riksdagen förutom i samband med de frågor som kommunikationsminister Ines Uusmann svarade på i höstas. Ministern har sagt att projektet är stabilt. Vad detta innebär rent konkret och sakligt har vi inga belägg för, och jag anser det därför oerhört viktigt att riksdagen får information härom. Enligt den granskning som Riksrevisionsverket gjort av vissa infrastrukturprojekt och presenterade i en rapport i augusti förra året har Vägverket haft kostnadsökningar för vissa projekt om i genomsnitt 86 %, vilket måste ses som en anmärkningsvärd upp- gift. Motsvarande höjning för Banverket är 17 %. Inte minst med anledning av detta och de turer som har förekommit inom Vägverket finns det verkligen skäl att undersöka om alla fakta ligger på bordet. Så länge riksdagen undanhålls möjligheten att ta del av en oberoende granskning är det också mycket svårt att bedöma regeringens hantering av ärendet och på vilket sätt man har presenterat information för riksdagen. Jag hoppas att de svenska skattebetalarna inte kommer att få betala bron, inte ens under 2000- talet, något som skulle vara helt i strid med det ur- sprungliga avtalet. Om så sker kommer ansvarsfrågan då att bli mycket svår att lösa. Med detta vill jag yrka bifall till reservation nr 12. Statsråds förmögenhetsförhållanden (avsnitt 18) 0643844865712 N 2010-01-01 00:00:00 243295 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09112/#anf110