2349155 GI0911 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:11 Onsdagen den 19 oktober 1994/95 11 1994-10-19 00:00:00 Allmänpolitisk debatt allmänpolitisk debatt D9FAE7E6-0544-4412-8D42-4ED1D240AA07 49 BERIT LÖFSTEDT (s) s Fru talman! Alla människor är inte goda, åtminstone drivs inte alla människor av goda ambitioner hela tiden. Självfallet finns det också människor som drivs av maktbegär, konspirationstankar och kanske stormaktsidéer. Men jag hävdar alldeles bestämt att de som grundade kol- och stålunionen och senare skrev Romfördraget drevs av goda ambitioner. De ville skapa fred i Västeuropa. Europa var vid den tiden uppdelat, så tanken att skapa fred i hela Europa gick inte riktigt att tänka eller förverkliga. Men det var väl gott nog att vilja försona Tyskland och Frankrike, att vilja rädda människorna i Strasbourg och Flandern och ge dem bättre förutsättningar för arbete och välfärd. I dagens debatt hävdas det ofta att EU, som vi nu har, främst skulle vara ett sätt att bygga en stormakt av expansiv art. Självfallet kan det finnas sådana som har den sortens ambitioner. Men min erfarenhet är i huvudsak en helt annan. Ibland tror vi att vi i Sverige är ensamma om att vara självuppoffrande, självutgivande och solidariska. Bakom många av argumenten för att stå utanför tycks ligga att alla de andra, mindre goda och mindre förståndiga europeerna, skulle tvinga oss att också bli mindre goda och mindre förståndiga om vi skulle bli medlemmar i EU. Kvinnorna skulle tvingas att ta flera steg tillbaka, vi skulle bli nedknarkade och försupna, nedsmittade av allehanda sjukdomar. Min erfarenhet av människorna i Portugal, Irland, England och Tyskland är en helt annan. De har samma strävan som vi. De ser nödvändigheten av en utvidgning av solidariteten med tredje världen. De ser vådan av arbetslöshet och nödvändigheten av att ge människor arbete och skapa balans mellan arbete och kapital. Jag har hört de här människorna tala. Jag har talat med dem. De organiserar sig politiskt. Den politiska organisationen leder fram till det som t.ex. finns i fördragen och som handlar om lika lön för likvärdigt arbete, att vi nu kan komma fram till ett koncernfackligt samarbete som vi i arbetarrörelsen har åstundat i årtionden. Vi som tror att ett medlemskap i EU är bättre än utanförskap är inte naiva. Vi känner politikens villkor. Vi vet att det inte alltid går som man vill. Det är inte möjligt för oss människor att skapa något lyckorike. Men åtminstone en del av oss tror på politiken. Vi tror på politikens möjligheter att uträtta en hel del för freden, för miljön och för kvinnorna. Socialdemokraterna i EU är också de ivrigaste tillskyndarna av gemenskapstanken. Efter årtionden, ja, århundraden av uppdelning och manlig tuppfäktning i Europa har nu samarbetets tid kommit. Länge har vi längtat efter samarbete, men inte riktigt trott att det var möjligt. Nu finns chansen. Och jag tycker att vi skall ta den för att samarbeta om sådana saker som inte längre låter sig hanteras nöjaktigt av enskilda länder. När man skall ta ställning till EU-frågan är det viktigt att man ställer sig två huvudfrågor. Hur påverkas vi i Sverige av medlemskapet? Vad kan vi i Sverige bidra med till den europeiska utvecklingen? Den första frågan debatteras rätt omfattande, så den lämnar jag därhän just nu. Däremot talar vi mer sällan om vad vi kan bidra med. Från EU-håll hör jag ofta att man väntar på svenskt och nordiskt medlemskap. Då pratar man inte om de pengar som vi har med oss. I stället talar man om den politiska tradition som vi för med oss. Frihandelslinjen, som är bra för både EU:s medlemsländer och deras handelspartner, stärks. Kvinnorna i Sverige och Norden har kommit långt när det gäller att vinna inträde på arbetsmarknaden, att dela på jobbet i hemmet och att skaffa sig politiskt inflytande. Kvinnors gemensamma kamp vinner på enighet och samarbete, säger man. Den politiska traditionen och trovärdigheten, legitimiteten är beroende av öppenheten. Kom med och ta med er er öppenhet, säger holländarna till oss. Kom med ert miljöengagemang och ert miljökunnande, för en bättre livsmiljö för oss alla, säger man. Kom med er kännedom om de baltiska länderna och östra Europa, säger andra. Förhandlingar och kollektivavtal är det smidigaste sättet att få arbetsmarknaden att fungera väl, säger till och med kommissionen. Er tradition av ansvar för världens fattiga kan förbättra den del av biståndspolitiken som är gemensam, säger ytterligare andra. Vi socialdemokrater känner att vi har viktiga och likatänkande samarbetspartner i EU. Samarbete är en möjlighet nu. Den chansen tycker jag att vi skall ta. Samarbete är inte alltid enkelt. Det leder inte alltid till precis det man har tänkt. Men det leder vidare, och ibland blir resultaten riktigt bra. 0692993567203 N 2010-01-01 00:00:00 233983 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0911/#anf49