2349155 GI0911 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:11 Onsdagen den 19 oktober 1994/95 11 1994-10-19 00:00:00 Allmänpolitisk debatt allmänpolitisk debatt 1E49B959-0DE0-4F79-BD52-0B86CCD473B5 126 IVAR VIRGIN (m) m Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag håller med miljöminister Anna Lindh i hennes analys av det positiva i ett EU-medlemskap. Men jag kommer att framföra kritik mot henne i ett annat avseende. Under valrörelsen gjorde Anna Lindh ett uttalande som måste betraktas som ett praktfullt självmål. Hon kommenterade algblomningen i vissa delar av Östersjön och hävdade att den berodde på utsläpp från det svenska jordbruket och att borttagandet av regleringsavgifterna på handelsgödsel fått en negativ effekt på växtnäringsläckaget från jordbruket. Det var ju en åtgärd som den borgerliga regeringen vidtog helt i enlighet med den överenskommelse som fanns på det jordbrukspolitiska området från 1990. Det visade sig att algblomningen berodde på fosforöverskott och inte på för mycket kväve i vattnet. Och fosforutsläppen i Östersjön kommer framför allt från våra baltiska grannländer med obefintliga eller dåligt fungerande reningsverk. Hennes kommentar var alltså helt gripen ur luften. Den är ungefär av samma halt som Miljöpartiets påstående 1988, när säldöden slog till, att den berodde på för mycket kväve i vattnet. Det visade sig ju vara en sjukdom som spreds med ett valpsjukevirus. Det är allvarligt när miljödebatten förs utifrån klichéer och inte grundar sig på en saklig analys. Långsiktigt kommer detta att erodera trovärdigheten i miljöpolitiken. Uppslutningen bakom viktiga miljöåtgärder kommer att försvagas, om debatten förs på detta sätt. Om jag återgår ett ögonblick till växtnäringsläckagen från jordbruket, så har användningen av handelsgödsel, vilket inte är detsamma som försäljningen, varit i stort sett oförändrad trots att regleringsavgifterna tagits bort. Det beror säkert på att spannmålspriserna samtidigt sänktes kraftigt. Dessutom har stora insatser gjorts på växtodlingsområdet för att minska läckagen. Orimligheten i Anna Lindhs påstående framgår dessutom tydligt om man vet att en så drastisk åtgärd som att skogsplantera all åkermark som avvattnas mot Östersjön skulle minska kväveläckaget med ungefär 1 %. Den effekten skulle uppstå efter fem-tio år. Åtgärder för att förbättra Östersjöns miljö sker bäst i internationellt samarbete och i kraftfulla hjälpinsatser i Estland, Lettland, Litauen och Polen. En betydande miljöhjälp har under den borgerliga regeringsperioden tillförts dessa länder. Jag är övertygad om att även dessa insatser kommer att vitaliseras genom ett svenskt medlemskap i EU. Vi bör då få möjlighet att intressera fler EU-medlemmar för att delta i detta samarbete. Över huvud taget kommer miljöpolitikens tyngdpunkt att förskjutas mot ett europeiskt samarbete, där EU kommer att vara kärnan. När 80- 90 % av de luftföroreningar som drabbar Sverige kommer utifrån, är det självklart att det, om vi kan få till stånd skärpta miljökrav i de länder som ingår i EU, har en direkt positiv effekt på oss. En miljöfråga som har varit uppe mycket i debatten, bl.a. i dag, är våra koldioxidutsläpp. Här var ju Sverige ett föregångsland genom sitt beslut om oförändrade utsläpp 1988. Det beslutet blev, trots den dåvarande miljöministern Birgitta Dahls ivriga protester, en framgång. Våra utsläpp på koldioxidområdet har faktiskt minskat med ungefär 10 % sedan dess. Vi har nu omformulerat våra mål och infört koldioxidavgifter, som säkert har en avgörande styrande effekt. Vi bör i samarbetet på miljöområdet inom EU, som jag ser fram emot, driva denna fråga offensivt. Jag tror att det är en av de viktigaste miljöfrågor vi har på agendan. På sikt tror jag att vi kommer att få framgångar i denna avgörande miljöfråga. 0404669609001 N 2010-01-01 00:00:00 234060 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI0911/#anf126