2349253 GI09109 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:109 Fredagen den 19 maj 1994/95 109 1995-05-19 00:00:00 Statens järnvägar 9C4BA326-128A-4B62-96D9-476AA0488B76 2 SVEN BERGSTRÖM (c) c Fru talman! Vi har alltså att ta ställning till trafi- kutskottets betänkande nr 26 om Statens järnvägar. Birgitta Wistrand talade mycket om anpassningen till EU och hur den kommer att påverka den svenska trafikpolitiken. Jag håller mig i huvudsak till SJ och de svenska förhållandena. När järnvägen introducerades i vårt land för drygt 100 år sedan innebar den en revolution för såväl re- sandet som godstransporterna i landet. Men som många revolutioner kom den så småningom av sig. Det som var en högteknologisk framtidsbransch på 1800-talet blev mot mitten av 1900-talet snarare be- traktat som ett utdöende trafikslag. De pengar som staten ändå satsade på järnvägen betraktades av många som en oförsvarligt dyr kulturhistorisk insats snarare än som en framtidsinvestering. Med 1988 års trafikpolitiska riksdagsbeslut sked- de ett trendbrott. Nu började järnvägstrafiken att utvecklas igen i Sverige precis som skett nere på kontinenten under senare år. Och de förändringar som vi redan sett i vårt land under de sju år som gått sedan dess kommer säkert att överträffas av den utveckling som vi kommer att få se under de kommande sju åren. Utöver den person- och godstrafik som bedrivs av SJ har vi också fått se en utökad trafik på järnväg med länstrafikbolagen som huvudmän. Vi har fått se lokala tågåkerier växa upp på flera håll och ta över godstra- fik som länge varit olönsam för SJ. Förebilden har ofta varit den framgångsrika amerikanska "shortline"- modellen. Med sin lokala förankring, sin obyråkratis- ka och flexibla organisation och sin direkta kundkon- takt kan dessa företag ofta få lönsamhet på verksam- het som tidigare bedömts som omöjlig att driva eko- nomiskt. Parallellt med denna positiva utveckling äger ty- värr en annan negativ utveckling rum. Fortfarande har många företag bekymmer med att få bra järnvägslös- ningar till rimliga priser på sina godstransportbehov. Nattågstrafiken har inskränkts på sina håll och funge- rar inte tillfredsställande på andra linjer. Fortfarande läggs också järnvägar ner och rivs upp, precis som före 1988. Det kan tyckas självklart att banor som inte längre trafikeras eller där trafiken är alltför gles och olönsam skall läggas ner. Men att lägga ner och riva upp järn- vägar i dag är mycket kortsiktigt. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen, inte minst av lokala tågåke- rier, är det svårt att med någon säkerhet bedöma vilka järnvägar som på några års sikt faktiskt har möjlighe- ter att utvecklas till lönsamma banor. Fru talman! 1988 års trafikpolitiska beslut innebar inte bara nya banor för tåg utan även nya tankebanor när det gäller järnvägstrafikens utvecklingsmöjlighe- ter. I och med att persontrafiken på länsjärnvägarna konkurrensutsattes visade det sig att det gick att be- driva tågtrafik både bättre och billigare än man tidiga- re hade påstått. Samma fenomen har kunnat iakttas på godstrafikens område, precis som Birgitta Wistrand tidigare nämnde när det gällde malmtransporterna. Men var går gränserna för möjligheterna att ut- veckla järnvägstrafiken är det fortfarande svårt att säga något säkert om. Vi vet t.ex. att det fortfarande finns en hel del i övrigt att önska när det gäller tekni- kutvecklingen inom järnvägen. Enligt min mening finns det dock anledning att tro att med en fortsatt avreglering och med en trafikpolitik där alla trafikslag får bära alla sina verkliga kostnader inklusive miljö- kostnader, så kan oerhört mycket ännu göras för att utveckla järnvägen inför framtiden. Med det omfattande infrastrukturprogram som riksdagen fattat beslut om och där nära 40 miljarder är avsett för att utveckla järnvägen under de närmaste tio åren förbättras förutsättningarna ytterligare för en bra järnvägstrafik i framtiden. Det visar att regering och riksdag faktiskt förstår betydelsen av ett väl fun- gerande framtidsinriktat och miljöanpassat transport- system, som järnvägen i ännu högre utsträckning kan bli. Hur de olika trafikslagen på bästa sätt skall ut- vecklas och avvägas mot varandra blir det nu Kom- munikationskommissionens uppgift att utreda närma- re, men vi i Centern är övertygade om att järnvägen kommer att ha en mycket central roll i framtidens trafiklösningar. När det gäller dagens betänkande finns det anled- ning att inte överdriva de skillnader mellan partierna som är redovisade i de fem reservationerna och i de två särskilda yttrandena. Utskottets majoritet understryker i fråga om mål för SJ angelägenheten av att "SJ:s ekonomi kan kon- solideras för att möjliggöra en angelägen utveckling av järnvägstrafiken". Detta torde vara samma syfte som Miljöpartiet - som har reserverat sig - har, men här skiljer sig utskottsmajoriteten från Miljöpartiet i bedömningen av vilka ekonomiska krav på SJ som är förenliga med detta mål. När det gäller frågan om avreglering där Centern, Moderaterna och Folkpartiet har en gemensam reser- vation, nr 3, som jag härmed vill yrka bifall till, vet vi ju att det inom någon vecka kommer en departe- mentsutredning som efter remissbehandling skall leda till ett regeringsförslag i frågan under hösten. För- hoppningsvis kan vi med en viss tidsförskjutning landa på samma ståndpunkt under hösten och därmed få en bred majoritet bakom ståndpunkten att avregle- ringen skall fortsätta. I ytterligare en fråga, nämligen när det gäller kra- vet på att skapa smidiga och rationella trafiklösningar över länsgränserna som aktualiserats i motionsförslag, understryker utskottet att detta är angeläget och förut- sätter att denna fråga vägs in i regeringens bedöm- ningar. Inte heller där är det alltså någon avgörande skillnad i synsätt mellan utskottsmajoriteten och mo- tionären. Vi är alla lika angelägna om att detta skall fungera bättre. Fru talman! Till sist vill jag ta upp frågan om godstrafikfrågor som föranlett många motioner som vittnar om ett ganska utbrett missnöje med SJ:s sätt att klara av en väl fungerande godstrafik till rimligt pris. Trots att SJ Gods fått utmärkelse som ett bra trans- portföretag och trots att godstrafikvolymerna ökat på järnvägen, finns det grava exempel på där SJ Gods inte lyckats särskilt väl. Jag har själv motionerat i frågan om SJ och godstrafiken. Utskottet har i starka skrivningar understrukit vikten av att SJ utvecklar sin godstrafik. Det är av strategisk betydelse för den fortsatta trafikutveckling- en, som utskottet skriver. Man måste forma ett effek- tivt och konkurrenskraftigt trafiksystem så att gods- trafiken kan öka i volym. Det förändringsarbete som pågår skall fortsätta att ske i samråd med berörda godskunder. Utskottet konstaterar också att syftet med en stor del av motionsyrkandena i denna del torde komma att tillgodoses. Fru talman! Med det anförda vill jag yrka bifall till hemställan i trafikutskottets betänkande nr 26, så när på den del som berör avregleringsfrågorna, där jag yrkar bifall till reservation nr 3. 058426570914 N 2010-01-01 00:00:00 242745 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09109/#anf2