2349252 GI09108 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:108 Torsdagen den 18 maj 1994/95 108 1995-05-18 00:00:00 Investeringar i arrendejordbruket m.m. C49DEB98-7281-44A4-B91E-C5F2074A8D86 215 MARIANNE ANDERSSON (c) c Fru talman! Frågan om historiska arrenden är en lång historia och en lång kamp som nu mynnar ut i en västgötaklimax - i ingenting egentligen. Vi har haft en mängd debatter här i kammaren. Beslut har fattats. En utredning har tillsatts och även slutförts med för- slag om friköpsrätt. Tre regeringar har haft uppdraget att infria riksdagens beslut. Det har dragit ut på tiden. Senfärdigheten kan med rätta kritiseras. Förra mandatperioden var Socialdemokraterna i opposition helt eniga om att friköpsrätt skulle införas. Kritiken mot förra regeringens senfärdighet var mycket stark. I valrörelsen lovade Socialdemokrater- na att införa friköpsrätt. Vad blev det? Ingenting. Självklart tycker jag att övriga förslag i proposi- tionen om skydd för arrendatorernas investeringar är bra. Jag har en motion tillsammans med Lennart Bru- nander som handlar om att tvister om inlösenskyldig- het och inlösenvillkor skall avgöras av arrendenämnd i stället för fastighetsdomstol. Men eftersom Lagrådet haft invändningar accepterar jag självklart att det inte kunde bli på det sättet. Jag tycker dock att det var ett bra förslag. I dessa dagar har vi ju lärt oss att Lagrådet skall respekteras. Jag är den första att erkänna att frågan om friköps- rätt inte är lätt. Den är mycket svår. Min respekt för den enskilda äganderätten är stor. Men jag menar samtidigt att det i många fall här handlar om att rätta till historiska misstag så långt tillbaka som till 1700- talet, då vi i Sverige inte hade någon egentlig lag- stiftning om äganderätt till jord. Däremot hade vissa privilegierade grupper rätt att ta ut skatt från bönderna i trakten. Den beräknades som en tillgång, bl.a. vid bouppteckningar, och myn- nade sedan ut i en äganderätt som egentligen aldrig konstituerats. Detta visar att det är en mycket speciell grupp, därtill starkt decimerad, som skulle omfattas av en friköpsrätt. Ofta har de i rakt nedstigande led brukat sina gårdar så långt tillbaka som till 1700-talet. De har i stor utsträckning själva byggt och restaurerat sina hus och byggnader. Jag har engagerat mig i den här frågan i många år, främst med utgångspunkt i torparna under fideikom- misset Koberg. För dem är förhållandena ungefär som jag nyss beskrivit. De här människorna är ytterst få och har inga stora krav. Jag är den första att beklaga att det inte har gått att nå en frivillig uppgörelse för dem. Det hade varit positivt för båda parter. Det är väl en underdrift att påstå att det hade varit det. Frågan om balansgången mellan att skydda den enskilda äganderätten och viljan att låta dem få frikö- pa som under mycket lång tid brukat och bebott en fastighet är mycket svår. Därför har jag uppfattningen att det förslag som Arrendekommittén har lagt fram går något för långt. Av den anledningen har jag i min motion lagt fram ett mera restriktivt förslag där den viktigaste skillnaden är att brukaren i rakt nedstigande led skall ha bebott och brukat brukningsenheten och ha varit mantalsskriven på denna sedan år 1900 och att friköpsrätten dessutom skall vara tidsbegränsad. Jag lade fram det förslaget, därför att jag tänkte att det kanske kunde vara ett sätt att ändå komma fram till ett beslut. Jag menar att en sådan friköpsrätt inte skulle komma i konflikt med Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Inte heller är invändningen mot att föra över egendom mellan enskilda personer riktigt relevant, tycker jag. Ägare som det här rör sig om är fideikommissen, vars ägande är knutet till ätten, Kyr- kan, stiftelser eller staten. Kravet på att inskränkning- ar i äganderätten skall ha allmänt intresse bör också vara uppfyllt. Det bör vara ett allmänt intresse att rätta till denna uppenbara historiska orättvisa. Fru talman! Jag beklagar att lagutskottet inte har tagit hänsyn till mitt kompromissförslag. Självklart håller jag fast vid mitt förslag. Men jag inser att det inte är meningsfullt att här yrka bifall till min motion. I stället vill jag deklarera att jag vid voteringen kom- mer att stödja reservation nr 2 från Vänsterpartiet. 0754692641206 N 2010-01-01 00:00:00 242719 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09108/#anf215