2349251 GI09107 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:107 Onsdagen den 17 maj 1994/95 107 1995-05-17 00:00:00 Bilregisterverksamheten 1A34D6A1-2994-4233-AAB9-983B7EAB1F55 170 WIGGO KOMSTEDT (m) m Fru talman! Den proposition som vi behandlar i detta betänkande är dålig, slarvigt skriven och motsä- gelsefull. Det enda riktiga hade egentligen varit att riksdagens majoritet hade skickat tillbaka den till departementet. Jag skall börja med att citera vad vi har sagt i vårt särskilda yttrande när det gäller motsägelsefullheten i detta: "Av budgetpropositionen - för att nu till en början övergå till Kommunikationsdepartementets del av denna - framgår att Vägverkets registerverksamhet ?tillförs 37,5 miljoner kronor från länsstyrelserna´. I Civildepartementets del av budgetpropositionen framhålls att kostnaderna för länsstyrelsernas befatt- ning med bilregistret uppgår till 83,5 miljoner kronor per år. Vid beräkningen av anslaget till Länsstyrelser- na har detta minskats med det angivna beloppet mot bakgrund av regeringens förslag om bilregisterverk- samheten. Efter att ha läst budgetpropositionen så långt, kan man alltså konstatera att besparingen upp- går till 46 miljoner kronor - - -. Utmärkt, säger man sig, besparingen är ju större än vad regeringen angi- vit. Men hur var det med fordonsskattefrågorna? Regeringen skulle ju återkomma till riksdagen med dem, sedan Riksskatteverket studerat frågan. Man måste tydligen vänta ännu någon tid, innan bilden av de fullständiga besparingseffekterna - enligt regering- ens bedömning - klarnar. Döm om vår häpnad, när regeringen visar sig åter- komma till riksdagen förr än man rimligtvis kunde ana - nämligen samma dag. Ty i Finansdepartemen- tets del av budgetpropositionen står att läsa att läns- styrelsernas verksamhet inom fordonsskatteområdet skall föras över till skatteförvaltningen." Det är svårt att någonstans hitta något mer motsä- gelsefullt än vad de tre departementen säger i var sin del av årets statsverksproposition. Det har sagts i propositionen att besparingseffek- ten skall vara 40 miljoner per år. Eftersom jag tillhör ett parti som predikar sparsamhet och besparingar på alla områden, anser jag att det är självklart att man måste ta hänsyn till det här. Men uppenbarligen har regeringen inte litat på Vägverkets siffror, utan man har bett Öhrlings Reveko - som är en mycket auktori- serad revisionsbyrå - granska Vägverkets siffror. De kom fram till 8 miljoner. Vad gör då regeringen? Man har anlitat Öhrlings Reveko och betalat pengar, men man struntar tydligen i vad de säger där. Man fortsätter nämligen att hävda att man skall spara 40 miljoner kronor per år. Jag undrar varför man inte har tagit hänsyn till detta. Alla besparingar är naturligtvis mycket välkomna, vilket har diskuterats redan tidigare. Men om denna besparing nu är så stor borde ju den del som kallas registerhållningskostnad, som står angiven på den bilskattsedel man får, kunna minskas. Det är ju, som Karl-Erik Persson sade, vi bilägare som i dag betalar dessa 46 kronor. Jag vill då fråga majoriteten: Om staten sparar halva den kostnaden genom den här rationaliseringen, kan jag då räkna med att bli debiterad 23 kronor mindre nästa år? Det är ju faktiskt inte jag som enskild person som skall få den här budgeten att stämma utan det är de som läg- ger fram propositionen. I propositionen säger man att den här centralise- ringen inte skall bli så farlig, därför att man skall ha kvar personlig service på minst det antal platser - det är ett citat ur propositionen - som man har i dag. Det betyder att de 24 länsstyrelserna inte räcker, utan vi kanske får en extra plats eller mer i varje län - vad vet jag? Då är min fråga: Är de pengar detta kommer att kosta med i det här förslaget? Vi har vid uppvaktningar i utskottet fått veta att det tar mellan nio och tolv månader att utbilda en person som skall kunna svara på de här frågorna. Vägverket har i dag ingen sådan personal. Skall vi då börja utbilda nya människor för att spara de här peng- arna, som inte blir en besparing? Vore det i så fall inte vettigt att man köpte tjänsterna från länsstyrelserna, när man nu skall upprätta de här regionala servicestäl- lena? Jag skall inte ge mig in i den politiska diskussio- nen om regionalpolitik, arbetsmarknadspolitik osv., men jag vill ändå säga att detta börjar likna den ar- betsmarknadspolitik som riksdagen ofta fattar beslut om, nämligen att friställa ett antal människor på ett ställe och inrätta tjänster på ett annat. Det är lysande! Det kostar mycket pengar att inrätta nya tjänster, och de som står över skall också ha en ersättning. Därutöver kan man säga att de människor som är anställda ofta är kvinnor i en ålder som gör det syn- nerligen svårt att få nya jobb. Skall man nu i stället ta anställda som finns på Vägverket och skola om dem undrar jag vad man egentligen vinner, bortsett från att man skapar en socialt mycket dålig situation för en del människor. Därtill kommer att man inte heller har fått säga upp personal - det har Arbetsgivarverket satt stopp för. Från den 1 juli i år har länsstyrelserna inte peng- ar, men man skall ändå ha personalen! Det vore in- tressant att få veta hur de skall finansiera det. Oavsett vilken börs pengarna skall tas ur måste den kostnaden tas med i den här bedömningen. Jag kan ibland tycka att det är bra att centralisera verksamhet. Om den här manövern skall göras vore det enda rimliga att lägga verksamheten i Örebro, där den centrala dataenheten, som tidigare sorterade un- der Trafiksäkerhetsverket och nu under Vägverket, redan finns. Men i stället vill man bedriva litet regio- nalpolitik för att ta några billiga poäng på ett par platser, nämligen Arjeplog och Visby. Finns det där så mycket personal att tillgå som är utbildad för det här, eller varifrån skall man ta den? Blir det kanske som när man flyttade TSV till Borlänge - unga flickor från Dalarna låg på trakta- mente ett år i Stockholm för att lära sig jobbet, men när ett år hade förflutit tyckte de att det var mycket roligare med Stockholm än med Borlänge, så de blev kvar! Är det kanske så det kommer att fungera även i den här situationen? Jag vet inte hur lätt det blir att få personal att flyt- ta. Jag tror inte att man får dem som blir arbetslösa i Vänersborg, Kristianstad, osv. att flytta. Och det är faktiskt inte lättare att få något jobb på de ställena. Jag är för att man flyttar ut verksamheter, men då skall det vara i en situation då man skapar någonting nytt - då är det lättast. Inom parentes kan jag konstatera att när Länssty- relsen i Norrbottens län flyttade ut bilregistret till Arjeplog fick man bara en enda person att flytta med, och då var det ändå fråga om en flyttning inom länet. Chefen för registerverksamheten flyttade med, men ingen annan gjorde det. Jag kan inte tänka mig att man kommer att få de människor som det här gäller att flytta till Arjeplog, när inte ens luleborna kan flytta dit. Det är ytterligare ett exempel på orimligheten av denna hantering i det svåra arbetsmarknadsmässiga klimat som vi har. Man kan naturligtvis säga att mitt parti borde ha reserverat sig, men eftersom vi hoppas på att det ändå skall bli en besparing ville jag inte få det hugget på mig att jag är emot det. Men vi kommer inte att delta i beslutet. Hade det funnits en majoritet i utskottet för att skicka tillbaka propositionen hade vi stött det förslaget till hundra procent. Men tyvärr fanns det partier som sviktade, så nu kommer riksdagen i dag eller möjligen i morgon förmiddag att fatta ett ovan- ligt dåligt beslut. 013600422205 N 2010-01-01 00:00:00 242474 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09107/#anf170