2349249 GI09105 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:105 Måndagen den 15 maj 1994/95 105 1995-05-15 00:00:00 Svar på interpellationerna 1994/95:132 och 140 om forskningen om elallergi interpellationsdebatt 2FEC32E2-5CBD-49B7-BBFE-37131ACD5160 46 Andre vice talman GÖREL THURDIN (c) c Herr talman! Jag vill ta upp en fråga i anslutning till det som socialministern säger om uppdraget till Boverket. I svaret sägs att Boverket skall bedöma och analysera i vilken utsträckning som elsanering haft några effekter på de elkänsligas symptom och hälsa. Här finns det naturligtvis stora mörkertal. Läkare har inte förmedlat patienters elkänslighet. Det finns ingen fullständig statistik. Patienter har själva bekos- tat elsanering, och det gäller också individer som kanske inte hunnit bli patienter. Hur skall Boverket få tag i dem? Byggföretagen och bostadsföretagen själva bekostar och erbjuder hyresgäster elsanering så att hyresgästerna kan bo kvar. Jag litar till att socialministern tar upp också dessa synpunkter. Jag tror det är väldigt viktigt att vi tar tag i mörkertalen som finns på dessa diffusa områden där vetenskapen inte vet, och där vi andra definitivt inte heller vet. Jag konstaterar att socialministern och jag i grun- den har samma uppfattning om hur människor skall behandlas och att man skall ha ödmjukhet och öppen- het inför komplexa och svåra frågor. Jag utgår ifrån och litar också till att Socialstyrelsen ger andra tydliga signaler än vad den hittills har gjort ut till försäk- ringskassor, läkare, osv. om att man måste ha denna öppna attityd. Det har de facto visat sig att man inte har haft det. Jag vill slutligen lyfta fram frågan om ekonomi. Det har i stor utsträckning förts fram att det är för dyrt och att det kostar väldigt mycket för samhället att elsanera. Det var precis samma argument som indust- rin en gång anförde när den inte ville göra en mil- jövänligare produktion. Sedan kom den på att det blev billigare och mer kostnadseffektivt att miljösanera produktionen och se till att den slapp saneringskost- naderna i slutändan. Dessutom blev den mer konkur- renskraftig. Jag är övertygad om att det är precis på samma sätt här för samhället totalt sett. Om vi minskar miljö- belastningen, vi kan börja med det, och tar bort det som vi vet är farliga ämnen och som kan utsätta människor för en dålig livsmiljö, är jag övertygad om att vi får tillbaks detta i form av färre sjukskrivningar och mindre sjukfrånvaro över huvud taget. Långtids- sjukskrivna människor blir psykiskt sjuka förr eller senare. Vi skulle bli vinnare om vi bidrog till en sådan miljösanering. Jag vädjar till socialministern om detta, och jag vill väldigt gärna samarbeta. Jag tycker inte att vi bara i ord skall förmedla vad vi vill utan också visa i handling att vi tar hand om dessa människor i samhället och att vi värnar om den livsmiljö de befin- ner sig i. 0763802658906 N 2010-01-01 00:00:00 242189 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09105/#anf46