2349249 GI09105 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:105 Måndagen den 15 maj 1994/95 105 1995-05-15 00:00:00 Svar på interpellation 1994/95:112 om pro- duktions- och miljömålen i skogsbruket interpellationsdebatt C642A5CF-4B41-407F-A3B4-87C8C91A4721 27 ROY OTTOSSON (mp) mp Fru talman! Som jag berättat är inte lagstiftningen speciellt framsynt när det saknas generellt biotop- skydd när det gäller skogsmiljöerna. Man måste defi- niera varje litet område, om det så bara är på en eller en halv hektar. Det är ett föråldrat sätt att hantera det här. Påståenden om att det skulle vara motsättningar mellan att naturvårdsanpassa skogsbruket å ena sidan och att å andra sidan avsätta reservat visar på ett för- legat synsätt. Ministern hade i svaret som exempel på länder, som inte skulle ha naturvårdsanpassat skogsbruk utan enbart reservat, hela Nordamerika och hela Sydostasi- en. Det är felaktigt. Jag har varit i dessa länder och tagit del av hur man där jobbar med naturvårdsan- passning av skogsbruket. De är i flera avseenden betydligt mer framsynta än vad vi är på det området. Om vi lyckas fullt ut med att naturvårdsanpassa skogsbruket, kanske vi kan klara oss med ca 5 % av den produktiva skogsarealen nedanför skogsodlings- gränsen som reservat enligt Skogsutredningen. Om vi inte lyckas med att naturvårdsanpassa skogsbruket utan fortsätter som hittills, behöver vi kanske skydda 15 %. Det visar litet på dimensionerna. Jag har i dagarna fått ett konkret exempel på att man i Sverige faktiskt inte har något skydd för akut utrotningshotade växt- och djurarter. Det finns som bekant en lista över sådana arter, "rödlistade växter". Listan revideras vart femte år. Där talar man om vilka akut hotade växter som finns. En av dem som vi trott varit närmast utrotad i landet finns kvar på en enda plats, nämligen i ett litet område i Jämtland, är mörk rödprick, en sorts lav. Skogsstyrelsen har begärt att man inte skall avverka där. Markägaren har väntat, men ingenting händer. Man har begärt pengar från Naturvårdsverket för att kunna ersätta markägaren. Det handlar om några få hektar. Det finns inga peng- ar, säger man från Naturvårdsverket. Nu kommer den skogen att säljas som rotpost, och den här växten kommer att utrotas för alltid i landet. Så fungerar svensk lagstiftning. Det är alltså fullständigt struntprat ministern ägnar sig åt när han påstår att vi skulle ha verkningsfull lagstiftning. Finns det inte pengar till hands utrotar man precis hur man vill. Det finns inget generellt skydd för hotade djur- och växtarter i Sverige. Det finns inget generellt biotopskydd i verkligheten. Allt är beroende av anslagen, och anslagen är alldeles för små. Ministern har inte heller talat om hur man skall ta fram några pengar. 093487175616 N 2010-01-01 00:00:00 242170 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09105/#anf27