2349247 GI09103 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:103 Torsdagen den 11 maj 1994/95 103 1995-05-11 00:00:00 (forts. från 4 §) Försvarspolitiken 1994/95 (forts. FöU4) E72EB094-38A8-47E1-B36E-6653B8AA060C 96 EVA GOËS (mp) mp Fru talman! Ledamöter och åhörare! (sjunger) "Svärd skall smidas om till plog länge leve kärleken och lusten till livet." Så går en låt som Anders Nyberg har skrivit. Cita- tet "svärd skall smidas om till plog" är hämtat ur Bibeln som ni kanske vet. Det finns också på fredsmonumentet på en vägg i New York. Även jag har varit i New York på konferensen om icke- spridningsavtalet, som Iréne Vestlund. Men jag undrar: När skall det förverkligas att svärd skall smidas om till plog? Så länge vapenin- dustrin förser båda sidor med vapen, så har den en garanterad avsättning för sina produkter. Det inser alla vapenmäklare. Vapen är mycket gångbart på marknaden. Trots manifestationer mot våld, firandet av Tredje rikets kapitulation och icke-spridningskonferensens pågående samling i FN för att stoppa spridningen av kärnvapen, så fortsätter satsningen på den militära industrin. Är det den utveckling som jorden behöver? Är det vettigt att vi som privatpersoner skall skydda oss med vapen? Eller med kanoner, ubåtar och JAS-plan mot andra länder? Eller med kärnvapen och missiler för att avskräcka fienden från anfall? Fru talman! Menar vi allvar här i kammaren när vi har en våldsdebatt, men glömmer att ta upp dessa gigantiska hot mot den lilla människan som hänger över huvudena på oss? Det är en "over-kill-effekt" som gör att vi kan ta livet av den här planeten flera gånger om, motsvarande hundratusentals Hiroshima- bomber. Jag glömmer aldrig den astronaut som talade om hur underbart vacker jorden var utifrån rymden. Han uttalade att han inte kunde begripa hur folk på den här planeten kunde starta krig. Varför kan vi inte leva i harmoni med varandra? Elisa Abascal Reyes skall strax tala om att det borde vara förbjudet med krig, och det instämmer jag till fullo i. Jag kan inte begripa att inte FN förbjudit kärnva- pen, att FN - eller Sverige i ett uttalande i FN - inte sagt att det är olagligt att använda kärnvapen. Man har dock förbjudit biologiska och kemiska vapen. Jag kan inte begripa att det finns spelregler för vad man får göra och inte får göra i krig. Det finns ett talesätt som lyder så här: Kriget ska- par tjuvar, freden hänger dem. Vi i Miljöpartiet anser att krig måste förhindras och förebyggas. Vi i Miljöpartiet anser att hoten är helt andra än de militära, de som många redan nämnt här i dag. Det är miljöhoten, befolkningsexplosionen, fattigdomen, bristen på rent dricksvatten osv. Men tydligen är drivkrafterna för att behålla och öka affärerna med vapen enormt starka. De har varit så starka att man i Sverige har överträtt gällande la- gar, varit inblandad i mutaffärer och haft många otvättade bykar. T.o.m. självmord har följt i spåren av detta handlande i vårt eget land. Den mentalitet som varit förhärskande inom ledande industrikretsar, där man i privata samtal har förhånat den svenska lag- stiftning som försökt förhindra försäljningen av vapen till "dem som verkligen behöver", dvs. krigförande länder, har medverkat till den här situationen. Argumentet har varit det vanliga knarklangarar- gumentet: Säljer inte vi så säljer någon annan. Fru talman! Vi i Miljöpartiet de gröna hävdar att vapenindustrin skall börja omställningen till civil produktion och att de anställda måste få möjlighet till annan sysselsättning som är meningsfull och står för en hållbar utveckling i Rio-konferensens anda. Staten som kund har varit grunden för företagens existens. Staten är dominerande ägare av Celsius och borde för länge sedan ha tagit sitt ansvar för att ställa om vapenindustrin. Det är det minsta som de berörda och de krigsindustriella orterna kan kräva. Så onödigt och tråkigt att behöva stå här i dag och säga: Vad var det vi sade! I dag är det fyra år sedan Miljöpartiet väckte en tunn partimotion där vi manade staten att ta sitt ansvar. Vi förutsåg att vapenindustrin skulle bli nästa krisbransch. Försvarsministern måste väl ändå medge att det av strikt kommersiella hänsyn är omöjligt att fortsätta att bedriva den vapenindustri vi har i Sverige i dag. Lars Norberg, som var min miljöpartistiske före- gångare i näringsutskottet, ansåg därför 1991 att en krisplaneringsgrupp för vapenindustrin skulle tillsät- tas. Den skulle möta och förbereda den omställning som är oundviklig. Redan då kunde han konstatera att både Sverige och utländska intressenter köpte mindre mängd vapen och att den anställda staben i Bofors skulle halveras under en tioårsperiod. I Karlskrona och Eskilstuna förlorade människor redan då sina jobb. Karlskronavarvet liksom Kockums Marin skulle på sikt bli helt beroende av den internationella mark- naden, förutsåg han. Vapen köps tyvärr, men från stormakterna. De har resurser att "utveckla" vapen till en helt annan kost- nad. De lägger ner stora investeringar i forskning och s.k. utveckling för att få fram än mer sofistikerade och dyra vapen. Jag och Miljöpartiet anser att Sverige inte har råd att kasta pengar i detta stora svarta hål som vapenin- dustrin är. Här slukas miljarder och åter miljarder på sådant som släcker liv i stället för att ge liv, i stället för att mätta de hungrande och sjuka, i stället för att satsa på något konstruktivt inom energi- och trans- portsektorn, som sol- och vindkraft osv. Jag tänker på för mig näraliggande industrier, som Hägglunds och Söner i Örnsköldsvik, som övergått från verkstadsindustri till att mer och mer likna en militär industri. ABB, som har denna filial i Örn- sköldsvik, lägger i dag ner tillverkningen av tunnel- banetåg men satsar på bandvagnar m.m. Fru talman! I dagens betänkande kommer också KA 5 i Härnösand upp. Jag vill betona att min motion för att utveckla KA 5 till ett miljövärnsregemente borde ligga rätt i tiden och dessutom stå för en ut- veckling som har framtiden för sig. Man skall inte krampaktigt hålla sig kvar i det gamla, utan ta till vara det positiva som ändå finns av kompetens och kun- nande på området, som god organisationsförmåga, katastrofhjälp, räddningstjänst osv. inom det militära och överföra det till civil verksamhet. Där kan man ha det inom t.ex. miljö, naturvård och oljesanering, ka- tastrofhjälp till u-länder, specialstyrka för räddning vid kärnkraftsolycka. Fru talman! Vi i Miljöpartiet har inte bara sociala, ekonomiska och fredliga aspekter på detta med va- penindustrin utan också etiska. Vi anser att all svensk vapenexport skall upphöra. Detta kan ske på en fem- årsperiod, och Sverige skall vara ett föregångsland. Vi ser med särskild oro på det samarbete med utländsk vapenindustri som sker i form av joint venture-avtal eller fusioner. Multinationella komplex av detta slag inom vapenindustriområdet är en mardröm, som med stor sannolikhet kommer att öka oron, motsättningar- na och resursslöseriet i världen. Jag är säker på att svensk vapenexport kommer att avveckla sig själv utan lagstiftning - men vi i Miljö- partiet kräver en lagstiftning - såvida inte skattebeta- larna går in med jättelika subventioner, vilket dagens beslut innebär. Fru talman! Alla mina motioner på de områden jag har tagit upp här i dag har hänvisats till Försvarsbe- redningen. Det är med stor förväntan jag avvaktar beredningens resultat - ett positivt resultat för världen och för Sveriges anseende ute i världen som en före- gångare på nedrustningsområdet. 0401344912307 N 2010-01-01 00:00:00 242063 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09103/#anf96