2349247 GI09103 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:103 Torsdagen den 11 maj 1994/95 103 1995-05-11 00:00:00 (forts. från 4 §) Försvarspolitiken 1994/95 (forts. FöU4) 3B308B5A-C755-4F83-889B-6544A7EC3ACA 82 CHRISTER SKOOG (s) s Fru talman! Så här långt fram i debatten har självklart mycket redan sagts. Jag tänker uppehålla mig vid några reservationer, faktiskt utan att anföra några citat ur litteraturen. I reservationerna nr 12 och nr 13 vid betänkandet behandlas en del av den marina verksamheten, nämli- gen YS 2000 eller ytstridsfartyg 2000, den nya gene- rationen av ytstridsfartyg, och ubåt 2000. I den folk- partistiska reservationen nr 12 framhåller Lennart Rohdin att man borde avvakta med att pröva projekt YS 2000 till dess att Försvarsberedningen väger samman våra totala framtida försvarsresurser. I reser- vationen 13, avgiven av Vänsterpartiet och Miljöpar- tiet, menar man att både YS 2000-projektet och ubåt 2000-projektet borde avbrytas. Det bör kanske i detta sammanhang nämnas att re- dan 1992 års försvarsbeslut innebar att man priorite- rade inriktningen på att ta fram en ny generation av ytstridsfartyg, inte minst därför att en liten nation som Sverige inte har råd att, även om vi skulle vilja det, mäta sig i storlek och antal fartyg med andra nationer med lång kust och mycket av territorialhav. I Sverige har vi haft och har fortfarande förmåga att utveckla den nya tekniken och använda oss av de möjligheter som står till buds. I YS 2000 har man tagit till vara den s.k. smyg- tekniken, som tar vara på möjligheterna att gömma sig i våra skärgårdar, att bli mindre synlig på en eventuell angripares radar osv. Jag tycker att det viktigt att vi tar till vara detta. Riksdagen skall dock inte i dag fatta beslut om detta. Enligt vad utskottet har erfarit kommer rege- ringen under 1995 att pröva om en beställning av YS 2000 skall läggas ut eller inte. Jag utgår ifrån att man när regeringen gör denna prövning samtidigt också tar ställning till kapaciteten och inriktningen av de mari- na enheterna och att de tänkta fyra nya ytstridsfarty- gen i så fall skall ersätta en mängd andra, så att det totalt blir färre fartyg men en förbättring av kapacitet och effektivitet. Det bör i sammanhanget också nämnas att det projekt som det skall tas ställning till också är anpas- sat så, att om Sverige som medlem i världssamfundet skulle vilja vara med i en internationell aktion för att hjälpa till att skapa fred och frihet, kan vi också an- vända en marin enhet, om så skulle vara önskvärt och nödvändigt. I reservation nr 14 tar Vänstern vidare upp ett förslag om att riksdagen redan nu skulle ta ställning till att lägga ned två J 35-divisioner, dvs. divisioner baserade på Drakenflygplanet, bl.a. i Ängelholm, och därutöver också två J 37-divisioner, baserade på Vig- genflygplan. Det bör nämnas att hela den stora pro- blematiken om hur vårt framtida flygförsvar skall se ut, hur många enheter och divisioner vi skall ha och var de skall vara baserade är föremål för prövning. För närvarande prövas huruvida de flottiljer som finns i vår organisation ur miljösynpunkt är lämpliga fram- över. Vi har all anledning att avvakta med detta och att låta Försvarsberedningen i lugn och ro studera detta, så att vi kan fatta ett beslut framöver. Jag tycker att det är viktigt för att få ett helhetsgrepp på detta. Vi bör inte fatta de här besluten i dag. Fru talman! Jag vill avslutningsvis också kort kommentera frågan om den svenska försvarsindustrin med anledning av den av moderaterna avgivna reser- vationen nr 25. Svensk försvarsindustris stora bety- delse för vår säkerhetspolitiska situation och vår självständighet slogs fast redan 1992. I det beslut som försvarsutskottet föreslog riksdagen och som kamma- ren ställde sig bakom framhölls att det är viktigt att bibehålla den kompetens som finns i svensk för- svarsindustri. I riksdagens beslut underströks emel- lertid också att vi inom svensk försvarsindustri måste räkna med en strukturomvandling och rationalisering, inte minst i takt med en krympande ekonomi och minskade behov av militära beställningar. Vi vet att det har skett och i framtiden också kommer att ske. Vidare pekade utskottet och riksdagen på behovet av ett internationellt samarbete. Att gå så långt som i dag föreslås i den moderata reservationen är enligt min mening mindre lämpligt. Det bästa i detta läge är att den sittande försvarsbe- redningen i lugn och ro studerar dessa frågor, så att man där skall kunna göra en helhetsbedömning av hur vår försvarsindustri skall se ut framöver. Det är ett viktigt inslag i den svenska säkerhetspolitiken. De som är med i Försvarsberedningen har också möjlig- heter att påverka de förslag som skall läggas fram för regeringen och sedan föreläggas riksdagen. Jag tycker att det är bra att några fortfarande vill ha denna möj- lighet. 0209063197208 N 2010-01-01 00:00:00 242049 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09103/#anf82