<anforande>
<dok_hangar_id>2349247</dok_hangar_id>
<dok_id>GI09103</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:103 Torsdagen den 11 maj</dok_titel>
<dok_rm>1994/95</dok_rm>
<dok_nummer>103</dok_nummer>
<dok_datum>1995-05-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 4 §) Försvarspolitiken 1994/95 (forts. FöU4)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>B7296CC7-BA78-4B60-A0EE-E6AAFFEF2B58</anforande_id>
<anforande_nummer>69</anforande_nummer>
<talare>BIRGER SCHLAUG (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag har faktiskt varit här precis hela
dagen och lyssnat på hela debatten. Jag blir litet
chockad när jag ser hur ett visst utskott här i riksda-
gen svänger sig med mångmiljardbelopp, medan
andra utskott måste skära ned betydligt mer. Det är
därför jag tycker att det är värt att försöka få ett hel-
hetsgrepp.
Som jag sade förut är det så att i det här bemyndi-
gandet t.ex. - förutom de vanliga årliga  anslagen till
militären på ungefär 60 miljarder kronor det här bud-
getåret, där Miljöpartiet vill skära ned med 7 miljar-
der kronor - binder man redan nu upp skattemedel för
framtiden. Detta är väldigt farligt för svensk ekonomi.
Om vi i stället hade låtit bli att skära i barnbidra-
gen för de sämst ställda i Sverige och inte hade brutit
ned sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen
för dem som har små inkomster, då hade deras köp-
kraft kunnat öka eller hållas kvar. Det hade lett till att
ekonomin inte hade hämmats. Nu drar man undan
medel och satsar i stället på något så improduktivt
som det militära försvaret.
</anforandetext>
<intressent_id>0987224899103</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>242036</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09103/#anf69</protokoll_url_www>
</anforande>
