2349246 GI09102 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:102 Onsdagen den 10 maj 1994/95 102 1995-05-10 00:00:00 Vissa straffrättsliga frågor DE50BCB9-A2B4-4550-9628-9F140C3D98C9 92 EWA LARSSON (mp) mp Herr talman! Med hänvisning till pågående be- redning av utredningsbetänkande angående kriminali- sering av könshandel väljer utskottsmajoriteten att avvakta resultat av beredningsarbetet och avstyrker vår motion om kriminalisering av könsköpare. Jag har full förståelse för den hanteringen, men de ledamöter som delar Miljöpartiets uppfattning att just könsköpa- ren skall kriminaliseras har möjlighet att i dag marke- ra det genom att rösta för vår reservation. Med det vill jag yrka bifall till reservation 2 avseende mom 6. I motionen tas upp att det är just könsköparen som skall kriminaliseras. Vi tar även upp behovet av skärpt lagstiftning för att få stopp på alla former av sexuell exponering på klubbar och liknande ställen. Attityder kan förändras. Förbud är en tydlig mar- kering av samhällets avsky för ett synsätt, där en levande människa av kvinnligt kön reduceras till en kropp - en vara utbjuden till försäljning. Herr talman! Detta är så långt från jämställdhet mellan könen som det bara går att komma. Anledningen till att vi i dag vill markera vår in- ställning till betänkandet om könshandel är att vi vill lyfta fram utredningens ställningstagande. Att sälja sitt kön har rubricerats som handel. Handel är en företeelse mellan två eller flera parter. Alla parter skall, enligt utredningens förslag, kriminaliseras. Det tycker inte Miljöpartiet, inte Centerpartiet, inte Vänsterpartiet och det tyckte inte heller Mona Sahlin i valrörelsen och inte heller så gott som alla kvinnoor- ganisationer som arbetar med utsatta kvinnor och barn. I dag ökar prostitutionen igen, vilket inte är så konstigt eftersom den ekonomiska situationen är ex- trem och arbetslösheten är stor. Andelen utländska kvinnor, drogmissbrukare och psykiskt störda kvinnor återfinns i större utsträckning än tidigare i gatuprosti- tutionen. Att då föreslå att både könsköpare och köns- säljare skall kriminaliseras genom att kriminalisera själva handeln tycker vi är kvinnoförnedrande. Att ge båda parter samma kriminella status är som att säga att handeln pågår på lika villkor. Lagstiftning påverkar samhällets attityder. Straffet skall gälla männen, de som köper tjänster. På så sätt klargör man att samhället inte accepterar männens könshandel. Därigenom tar vi också ställning för samhällets mest utsatta kvinnor och erkänner att det som vissa betraktar som naturligt i världens äldsta yrke bygger på det yttersta föraktet för kvinnans värde och att det är den mest extrema formen för kvinnans underordning av mannen. Det finns inget berättigande för könshandel i vårt samhälle. Herr talman! På Jämställdhetsrådets senaste sam- manträde sade Inga-Britt Törnell, som är den särskil- da utredaren för Prostitutionsutredningen könshandel, följande: Inom EU finns en mer tillåtande attityd till prostitution. Det finns risk att den attityden kommer hit. Därför är det viktigt att ett förbud mot könshandel kommer till stånd nu. Vi skall visa på Sveriges annor- lunda attityd. Utifrån den i dag påtagligt ökade koppleriverk- samheten från våra östliga grannländer är det extra viktigt att ge Polisen de redskap som de behöver för att stävja befintlig efterfrågan. Polisen hävdar att om könshandeln vore straffbe- lagd, skulle spanings- och utredningsverksamhet få ökad prioritet och därmed ökad status. Polisen skulle kunna ingripa på ett tidigare stadium. Mycket av den kriminalitet och det brutala våld som följer med köns- handeln skulle därmed undvikas, vilket i sig skulle innebära minskat lidande för enskilda och naturligtvis stora vinster för samhället. Enskilda restauranginne- havare, fastighetsägare m.fl. skulle tvingas att bli mer observanta och därigenom medverka till att könshan- deln motarbetas. Ökad spaningsverksamhet skulle enligt Polisen in- nebära större insyn i könshandeln och ökade möjlig- heter att ingripa mot koppleri och andra brott med anknytning till könshandeln. De allra flesta av köparna i könshandeln är ange- lägna om att deras förehavanden skall förbli fördolda. För många könsköpare skulle risken att bli upptäckt, med polisutredning och rättegång samt familjens, bekantskapskretsens och arbetskamraternas kännedom om deras förehavanden som följd, ha en stor avhål- lande effekt. Med detta vill jag, som sagt, yrka bifall till reser- vation 2, mom. 6. 07776758016 N 2010-01-01 00:00:00 241922 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09102/#anf92