2349246 GI09102 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:102 Onsdagen den 10 maj 1994/95 102 1995-05-10 00:00:00 Vissa straffrättsliga frågor 801B0432-1A45-4525-BC76-7457575F4876 91 MAGGI MIKAELSSON (v) v Herr talman! Jag tänkte ägna några minuter åt att ta upp en annan typ av brott än de som har fått den största delen av debattiden i dag. Det gäller miljö- brott. Miljöbrott är en beteckning på ett stort antal olika slags brott. Det gäller alltifrån stöld av fridlysta växter till dumping av miljöfarligt avfall - för att ta två yt- terligheter som exempel. Kunskapen om miljöns betydelse och miljöbrotten har ökat, men tyvärr har inte straff och preskriptions- tiden följt efter i samma takt. Det har inte heller märkts i statistiken att kunskapen har ökat på det här området. Det råder ganska stor brist på relevanta fakta. Det är t.ex. svårt att hitta nationella samman- ställningar över domar. Det är svårt att få en utvärde- ring av hur den faktiska situationen är i dag. Vi har ändock gjort försök från Vänsterpartiet. De uppgifter vi har fått fram visar t.ex. att tingsrätterna frikänner 25 % av miljöåtalen jämfört med 6 % för samtliga brottmål. Man kan se att de straff som ut- döms i dag är lika lindriga som de var 1988, innan man skärpte straffen. Medelstraffet är i dag 4 600 kr. Det betyder att det i praktiken är mycket lätt att köpa sig fri. Oftast är det inte ekonomiskt kännbart att begå ett miljöbrott. Hittills har miljöbrottslingar inte dömts enbart på grund av miljöbrott. Hittills har fängelse bara utdömts vid en kombination med andra brott - trots att det finns flera lagar på det här området, mil- jöskyddslagen, naturvårdslagen, lagen om kemiska produkter och brottsbalken, och trots att det finns bestämmelser om fängelse upp till sex år för miljö- brott. Man kan också konstatera att många av de allvar- ligaste brotten över huvud taget inte når domstolen. Det finns inte heller någon central instans eller myn- dighet som har överblick eller kontroll över situatio- nen. Det är i dag svårt att på företagen hitta någon som är ansvarig när det gäller begångna miljöbrott. I en reservation, som vi delar med andra partier, anser vi att preskriptionstiden ofta är alltför kort. Ofta upptäcks gamla synder så småningom. Preskriptions- tiden behöver då vara längre för att man skall kunna komma till rätta med det här. Det här betyder också att Sverige håller på att hamna på efterkälken när man jämför internationellt. I Norge, som en jämförelse, finns en central enhet som bl.a. jobbar med miljöbrott. Arbetet har varit mycket framgångsrikt och fauna- och florabrott har bekämpats. Det gäller t.ex. uppgrävning och transport av sällsynta växter, plundring och jakt av fredade fåglar osv. På det här området ligger Sve- rige långt efter. I USA har man t.o.m. en särskild avdelning på den amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket som jobbar med miljöbrott. Om Naturvårdsverket skulle ha jämförbara resur- ser skulle det betyda ytterligare ett tiotal tjänster på Naturvårdsverket för personer som bara skall jobba med dessa frågor. Det visar litet grand hur olika man prioriterar. Jag tror att en stor del av orsaken är att kunskapen växer hela tiden. Det här är ett relativt sett nytt områ- de - miljöbrott. Jag skulle vilja säga att myndigheter- na i dag inte prioriterar på rätt sätt. Man prioriterar andra brott. Jag hoppas att Miljöbalksutredningen tar det här på allvar och verkligen ser till att man får en annan prioritering av miljöbrotten och ser dem som de allvarliga brott de faktiskt är. Ett sätt att skjuta på i den riktningen är att ge ideella organisationer talerätt i miljöärenden. Jag vet att det här är något som man funderar på, och jag välkomnar det verkligen. Det har många gånger visat sig att miljörörelsen genom sin aktivitet har kunnat påverka mycket i den allmänna opinionen och när det gäller inställningen till miljöfrågorna. Jag tror alldeles säkert att det också skall gälla miljöbrotten. Det behövs också mer utbildningsinsatser så att t.ex. polis och åklagare får relevant miljökunskap. Vi har nu inte fått stöd för vår motion av utskottsmajori- teten. Man hänvisar bl.a. till att det måste till mycket starka skäl för att man skall kunna avvika från gene- rella regler när det gäller preskriptionstider. Jag tyck- er ändock att miljöbrott är av samma dignitet som t.ex. skattebrott och bokföringsbrott, där man faktiskt har särregler. Herr talman! Jag hoppas verkligen att man tar problemen med att man inte värderar bekämpningen av miljöbrotten på rätt sätt på allvar i den kommande utredningen så att vi kan få längre preskriptionstider och en bättre hantering av frågorna i framtiden. 0658094895604 N 2010-01-01 00:00:00 241921 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09102/#anf91