2349246 GI09102 Riksdagens snabbprotokoll 1994/95:102 Onsdagen den 10 maj 1994/95 102 1995-05-10 00:00:00 Skattepolitik 77C18EAA-C848-4127-A4BE-10C7A141E1E8 16 ANITA JOHANSSON (s) s Fru talman! I det här betänkandet behandlar vi i huvudsak två saker dels propositionen om det särskil- da grundavdraget för pensionärer, dels ett stort antal motioner från den allmänna motionstiden. Det är precis som Lars Bäckström sade. Efter det att vi har justerat det här betänkandet har vi socialde- mokrater gjort upp med Centern om den ekonomiska politiken med anledning av kompletteringspropositio- nen. Det medför att en del av förslagen i detta betän- kande kommer att ändras vid behandling av komplet- teringspropositionen. Jag tycker också att en stor del av debatten här i dag har handlat om kompletterings- propositionen. Kompletteringspropositionen kommer vi dock att få god tid att debattera i denna kammare när förslaget väl ligger på riksdagens bord. Fru talman! Förslaget om det särskilda grundav- draget för pensionärer innebär att avdraget skall trap- pas ner inte bara för dem som har en pension som överstiger vissa belopp utan även för dem som har inkomst av kapital. Enligt förslaget som motiveras med statsfinansiella skäl skall det särskilda grundav- draget minskas med 65 % av kapitalinkomsten. Sam- tidigt föreslog regeringen att avtrappningen av bo- stadstillägget för pensionärer som har en förmögenhet skall mildras i syfte att begränsa den totala margina- leffekten av de olika avtrappningsreglerna. Förslaget ger i sin helhet uppskattningsvis en budgetförstärk- ning på ca 800 miljoner kronor. Vi i utskottet har stor förståelse för syftet med förslaget - att förstärka statsfinanserna med 800 mil- joner kronor. Den kombination av åtgärder som före- slås riskerar emellertid att i många fall leda till icke önskvärda konsekvenser, bl.a. genom att den samlade marginaleffekten kan bli orimligt hög. I utskottet har vi därför stannat för en annan lösning för att uppnå de eftersträvade inkomstförstärkningarna. Utskottets förslag innebär att det allmänna grun- davdraget skall sättas ner från 0,25 till 0,24 basbe- lopp, vilket ger ungefär samma inkomstförstärkning som förslaget i propositionen. Åtgärderna innebär att grundavdraget minskar för alla som har arbetsinkoms- ter. Jämfört med nuvarande regler blir nedsättningen av grundavdraget 300-400 kr, beroende på hur av- rundningen utfaller. Vi i utskottet anser att resultatet har en så begrän- sad betydelse för den enskilde att en ändring av detta slag är att föredra framför den ändring som föreslogs i propositionen och dessutom ger det här bättre fördel- ningspolitiska effekter. Fru talman! Jag är mycket glad över att Center- partiet har ställt upp helhjärtat bakom förslaget. Man säger inte bara nej till förändringen utan man ställer också upp på vårt förslag om ändring av grundavdra- get. Fru talman! Så till skattepolitikens inriktning. Flertalet av de motioner som behandlas i det här be- tänkandet går ut på att riva upp riksdagens beslut från december förra året. Flera av motionerna kräver att vi skall återvända till den orättvisa skattepolitik som rådde under den borgerliga regeringens tid, Karl- Gösta Svenson. Vår politik handlar om att nu få ord- ning på statsfinanserna, skapa förutsättningar för en god välfärd genom att bekämpa arbetslösheten och genom att vi får stabila priser och förhoppningsvis en hög tillväxt. I det här sammanhanget är skattepoliti- ken en mycket viktig del, inte minst ur fördelnings- politiska aspekter. Åtgärderna på skatteområdet beräknas leda till in- komstförstärkningar för den offentliga sektorn med full effekt år 1998 på ungefär 36 miljarder kronor. Besparingar och inkomstförstärkningar utformas med sikte på att fördela bördorna så rättvist som möjligt mellan olika grupper. Som ett grundläggande syfte angavs också att man skall återställa 1990 års skatte- reform med dess viktiga principer om enkelhet, lik- formighet och rättvisa. Bakom detta stod faktiskt vi och Folkpartiet så ståtligt när vi fattade beslut om reformen. Beslutet på skatteområdet innebär bl.a. att utdel- ningsinkomster och reavinster på aktier åter skall beskattas på samma sätt som andra kapitalinkomster och med en i stort sett enhetlig skattesats på 30 %. Vidare behålls skattereduktionen för ränteutgifter på 30 %. Förmögenhetsskatten skall behållas och ses över. En värnskatt - vi kan kalla den vad vi vill, säg gärna en höjd statsskatt - på 5 % skall utgå t.o.m. 1998. Samtidigt återinförs grundavdraget vid taxering till statlig inkomstskatt, och indexeringen av skatte- skalan och grundavdraget begränsas. Fru talman! Karl-Gösta Svensson och alla ni andra i kammaren, jag skäms inte för att vi har höjt skatten med många miljarder, framför allt för höginkomstta- garna. Vi framhåller att stabila regler måste tillåtas att verka under en följd av år. Men förskjutningar mellan olika skatter kan naturligtvis komma att ske. Frågan om en växling mellan skatter på arbete och miljöskat- ter utreds just nu. Den har ju många av talarna här i dag talat sig varma för. Nu få ni chansen, som Rolf Kenneryd sade, att ställa upp - kanske fler än ett parti - för skatteväxlingen. Den återgång i aktiebeskattningen som nu genom- förs kommer att medföra att skatteuttaget från företa- gen ändras. Vi har avsatt ytterligare 2 miljarder kro- nor för att reducera skatteuttaget, i första hand för små och medelstora företag. Under sommaren kommer den s.k. KUSK- kommittén att vara klar, alltså utvärderingen av skat- tereformen. Det är med stor spänning som jag själv ser fram emot detta betänkande - ett dokument som jag varmt rekommenderar alla kammarens ledamöter att läsa under sommaren. Även Företagsbeskatt- ningsutredningen beräknas bli klar under detta år. Fru talman! Inte helt oväntat återkommer Karl- Gösta Svenson med krav på stora skattesänkningar på ungefär 36 miljarder. Det är samma argument som vanligt, att kraven på balans i offentliga finanser för- utsätter att man genomför skattesänkningar i syfte att återskapa växtkraft som snabbt kan begränsa under- skottet i den offentliga sektorn. Denna matematik går inte riktigt ihop, Karl-Gösta Svenson. Jag undrar om Karl-Gösta Svenson har förstått hur stort vårt under- skott är, hur många pengar och kronor som fattas i statens budget. Ändå har Moderaterna mage att åter- komma med dessa förslag om skattesänkningar för höginkomsttagarna. Det är beklämmande, fru talman. Betänkandet behandlar ytterligare motioner som yrkar på att vi på skattepolitikens område skall lägga om stora delar, stora delar där vi nu har försökt att få en fördelningspolitiskt acceptabel beskattning, som riksdagen kunde besluta om i december med stor majoritet och med Lars Bäckströms hjälp. Jag tycker att Lars Bäckström har återvänt till någonting som jag inte riktigt kan hitta namnet på just nu, men det kan- ske kommer under debatten. Vi i utskottet begränsar oss till att hänvisa mycket i vårt betänkande till vad vi skrev i december månad. På många av dessa områden har Lars Bäckström inte ändrat uppfattning. Med anledning av vad som anförs i många motio- ner vill vi dock erinra om att 1990 års skattereform, som vi genomförde med en ganska bred majoritet, inte bara gick ut på att begränsa de s.k. marginaleffek- terna. Avsikten var att skapa ett stabilt och rättvist system som skulle tillgodose samhällets behov av skatteintäkter och bilda ett fast underlag för en god utveckling av välfärden i vårt land. Detta var huvud- principerna i den stora skattereformen. Som vi kunde konstatera i höstas har utvecklingen därefter inneburit mycket allvarliga brott mot grund- läggande principer för denna reform. Det har medfört stora skattebortfall som fått till följd att statens finan- ser har försämrats dramatiskt och att angelägna utgif- ter på olika välfärdsområden har trängts ut. Den omfattande arbetslösheten har lett till en ökad utslagning och stora problem som hotar att bli bestå- ende, om vi inte gör någonting åt dem. Den borgerliga regeringens politik innebar att ekonomins funktionssätt försämrades och att statsfi- nanserna undergrävdes genom en systematisk överfö- ring av inkomster och förmögenheter till kapitalägare och andra med mycket höga inkomster. Det program på skatteområdet som riksdagen an- tog i höstas innebar en återgång till grundtankarna i skattereformen, som ger en samhällsekonomiskt ef- fektiv beskattning med välbehövliga inkomstför- stärkningar för den offentliga sektorn. En av utgångs- punkterna har varit att bördorna av de ekonomiska åtstramningarna måste fördelas rättvist och bäras av alla efter förmåga. Fördelningen måste också innebära rättvisa i ett längre perspektiv. Den fördelningspolitiska analys som läggs fram i finansplanen om åtgärder på skatteområdet och ned- skärningar i transfereringar i offentlig sektor visar att förändringarna ger en acceptabel fördelningspolitisk profil. Vi instämmer i analyserna, att de bör fördjupas och att man skall ta in materialet från KUSK- utredningen, när det kommer. Regeringen bör därefter snarast redovisa resultaten. Fru talman! Många av de förslag som läggs fram i de nu aktuella motionerna innebär en fortsättning av den föregående regeringens politik och svåra brott mot principerna i skattereformen. Flertalet av de framställda yrkandena skulle leda till betydande skat- tebortfall och måste avvisas, både av statsfinansiella och fördelningspolitiska skäl. Riksdagens ställningstagande till de av regeringen aviserade förslagen på skatteområdet återkommer vi till senare under vårriksdagen. Fru talman! Utskottet har föreslagit en justering av det allmänna grundavdraget som ett alternativ till regeringens förslag om en begränsning av det särskil- da grundavdraget för pensionärer. Vi har samtidigt redovisat vad detta betyder i förhållande till de aktuel- la motionerna. Vad utskottet härefter anfört innebär att utskottet i övrigt avstyrker alla motionsyrkanden. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till hemstäl- lan i skatteutskottets betänkande och avslag på samt- liga reservationer. 0193303720505 N 2010-01-01 00:00:00 241846 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GI09102/#anf16