2349364 GH0999 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:99 Fredagen den 29 april 1993/94 99 1994-04-29 00:00:00 Säkerhetspolitiska frågor A586D240-9D19-4389-9D15-719BA79A74D5 10 LARS MOQUIST (nyd) nyd Fru talman! Regeringen anmäler i den skrivelse som ligger till grund för betänkandet intresse för svensk medverkan i det initiativ avseende Partnerskap för fred, PFF, som NATO-staterna presenterade tidigare i år. I betänkandet behandlas PFF-frågan, och alla partier i riksdagen har ställt upp på att Sverige skall utnyttja PFF-samarbetet inom NATO:s ram för att förstärka vår och andra staters förmåga att delta i fredsbevarande operationer i räddningsinsatser och andra insatser som parterna kan komma att enas om. Om detta kommer att innebära förändringar av Sveriges alliansfrihet och neutralitet får framtiden utvisa. Fru talman! I betänkandet tas också vissa andra frågor upp som rör fredsbevarande insatser bl.a. inom FN:s ram. Jag skall därför helt kort ge Ny demokratis syn på fredsbevarande och fredsskapande FN:styrkor. Vi vill att FN i framtiden skall kunna spela en större roll, en roll som världspolis. Ny demokrati vill att fredsbevarande och fredsskapande insatser sker inom FN:s ram. Vi har föreslagit att Sverige skall verka för inrättande av en särskild fredsskapande styrka under FN:s säkerhetsråds kontroll. Sett till världshistorien är tiden nu mogen för en internationell militär styrka som får en liknande roll som en polisorganisation har i en enskild nation. Samtidigt måste den internationella domstolen reservationslöst accepteras av medlemsländerna som högsta organ för lösning av internationella konflikter. Rollen som världspolis har ofta fått spelas av USA, t.ex. i Somalia och Kuwait. USA kan dock inte ha denna roll i all framtid. Den inhemska amerikanska opinionen kommer inte att alltid acceptera att amerikanska liv riskeras och offras i fjärran länder, speciellt om inte andra länder är beredda att hjälpa till för att upprätthålla världsfreden och försvara demokratiska staters överlevnad. Vad kan omvärlden göra för det forna Jugoslavien? Det finns tre möjligheter som vi ser det. Den första är att inte göra någonting alls mer än att skicka hjälpsändningar, fördöma de stridande parterna och hoppas på att konflikten löser sig själv. Den andra är att acceptera den etniska rensningen och att andra länder erbjuder fördrivna människor en fristad någon annanstans i världen. Den tredje och enligt vår mening enda hållbara möjligheten är att med internationell rätt arbeta fram den bästa lösningen och sedan med internationella militära trupper se till att den lösningen efterlevs. Det kan vara nog så svårt och kräva många människoliv, men alternativen är betydligt sämre. Ledande personer i FN har föreslagit att FN inrättar permanenta fredsskapande styrkor, ''peacemaking units'', som medlemsländerna ställer till säkerhetsrådets förfogande. Dessa styrkor måste vara tyngre beväpnade än FN:s fredsbevarande styrkor och de skall kunna rycka in med kort varsel. De fredsskapande FN-styrkorna skall rekryteras på frivillig basis och genomgå gedigen utbildning i respektive lands nationella armé. Insatser av dessa styrkor skall beslutas av säkerhetsrådet. Mellan 1945 och 1987 har FN gjort 13 fredsbevarande insatser och efter 1987 ytterligare 13. De sammanlagda kostnaderna för de insatserna uppgår till över 45 miljarder kronor. Trots att kostnaderna för FN:s fredsbevarande styrkor bara utgör några promille av globala militära satsningarna flyter inbetalningarna från medlemsländerna mycket trögt. Medlemsländerna borde budgetera sina militära FN-bidrag via försvarsanslagen i respektive nationalbudget i stället för, som nu är fallet, via utrikesanslagen. Försvarsanslagen är ju i de allra flesta länder många gånger större än utrikesanslagen. På det sättet skulle det bli lättare att i medlemsländerna vinna förståelse för en höjning av FN-bidragen. Sverige bör spela en aktiv och pådrivande roll så att dessa styrkor bildas så snart som möjligt. Det är självklart att Sverige som nation måste vara berett att tillsammans med andra nationer ingripa för att lösa även blodiga konflikter i omvärlden och ingripa med trupp, inte bara med diplomatiska uttalanden -- inte minst för att vi själva skall få hjälp om vi blir angripna av främmande makt. Det kalla kriget är över. Detta har medfört att gamla blockeringar mellan stormakterna är borta. Nu finns det förutsättningar för att skapa en internationell polisstyrka. Vi menar att Sverige kan spela en viktig roll som pådrivande nation i den frågan, om insikten och den politiska viljan finns. Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till hemställan i utrikesutskottets betänkande nr 18. 0410190907901 N 2010-01-01 00:00:00 253687 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0999/#anf10