2349363 GH0998 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:98 Torsdagen den 28 april 1993/94 98 1994-04-28 00:00:00 Grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen 99609329-4B27-4EF8-AB32-D979461A3FD2 7 CATARINA RÖNNUNG (s) s Herr talman! Världen har sedan 1989 bevittnat hur det forna Sovjetväldet med sina kommunistiska lydstater kollapsat. De europeiska stater och etniska grupper som tvingats samman med våld av en totalitär ideologi håller på att frigöra sig -- icke utan stor vånda. Samtidigt pågår i Västeuropa ett omfattande projekt där suveräna demokratiska stater närmar sig varandra och går samman. Denna process inleddes med kol- och stålunionen mellan Tyskland och Frankrike 1951. Efter andra världskrigets slut skulle den ha en freds- och stabiliseringsskapande effekt mellan två tidigare vid upprepade tillfällen med varandra krigförande länder. 1957 slöts fördragen om de europeiska ekonomiska gemenskaperna -- EEG. Genom Maastrichtfördraget 1993 har den europeiska unionen bildats. Det är alldeles för tidigt att i dag ha någon mening om hur långt denna integrationsprocess kan gå. Man kan endast spekulera i om utvecklingen drivs vidare mot en mer federativ statsbildning. Unionen bygger på principen om att den har begränsade kompetenser. Unionen har inte kompetens att själv bestämma om omfattningen av sina beslutsområden. Utökade uppgifter och befogenheter för EU kommer till stånd endast om de nationella parlamenten har beslutat om fördragsförändringar i denna riktning. Vad innebär Europeiska unionen ytterligare? Vi har ansökt om medlemskap i en sammanslutning av suveräna stater. Denna sammanslutning har inslag av både överstatlig och mellanstatlig karaktär. Vidare kan man säga att vi avhänder oss en del av vår formella suveränitet, men vi vinner i faktisk suveränitet genom att vi som medlemsnation har inflytande över organisationens gemensamma beslut. Det svenska folket har i den folkomröstning som äger rum den 13 november det slutgiltiga avgörandet om det förhandlingsresultat som uppnåddes sedan Sverige ansökt om medlemskap skall godtas. I dag skall vi i kammaren debattera och rösta om grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap. Mer specifikt handlar det om en ändring av bestämmelsen i 10 kap. 5 § i regeringsformen som skall göra det möjligt att överlåta beslutanderätt till de europeiska gemenskaperna. Utskottet föreslår den 1 december 1994 som ett möjligt ikraftträdandedatum när det gäller en förändring i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen. Med anledning av en socialdemokratisk motion uttalar KU också mer exakt på vilka områden det inte går att överlåta beslutanderätt utan att samtidigt ändra svensk grundlag. I propositionen anges inte någon precis gräns för detta. Det sägs endast att den föreslagna bestämmelsen inte medger att beslutanderätt överlåts i sådan utsträckning och med sådant innehåll att bestämmelserna om statsskickets grunder upphör att vara giltiga. Detta anser vi socialdemokrater vara en alltför vag och otydlig formulering. Inte bara riksdagens ställning som det främsta statsorganet, rösträtten, val till riksdagen och regeringens beslutsbefogenheter är av betydelse. En grundläggande och för oss mycket viktig princip i konstitutionen är den fria åsiktsbildningen. I regeringsformens 1 kap. 1 § heter det: ''Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.'' Offentlighetsprincipen med sin meddelarfrihet, censurförbudet, skyddet av uppgiftslämnare, ansvarighetssystemet och andra bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen garanterar den fria åsiktsbildningen. Detta bör klart framgå i motivtexten. Vi har i den socialdemokratiska motionen också hävdat att våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter på två punkter går längre än de europeiska gemenskapernas. Allemansrätten kommer att bli skyddad i grundlag. Vårt fri -och rättighetsskydd på tryckfrihets- och yttrandefrihetsområdena, vilket jag tidigare redogjorde för, är mer långtgående. Vid jämförelse mellan de bägge rättsordningarna har utskottet stannat vid att ordet ''motsvarar'' är det lämpligaste ordet för att förklara att de står i nivå med varandra utan att till alla delar vara identiska. Det är riksdagen som har att göra den bedömningen i samband med överlåtelse. Vi medger också att det genom ett beslut skall vara möjligt att överlåta beslutanderätt med enkel majoritet efter de båda grundlagsomröstningarna. Detta skall föregås av en folkomröstning, vars resultat i enlighet med partiöverenskommelsen skall anses bindande. Om det blir aktuellt med ytterligare överlåtelse får en framtida riksdag avgöra om beslutet skall fattas med två beslut med val emellan eller med tre fjärdedels majoritet vid ett tillfälle. Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i utskottets betänkande, där den socialdemokratiska motionens förslag tillgodosetts. 0634320940409 N 2010-01-01 00:00:00 253485 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0998/#anf7