<anforande>
<dok_hangar_id>2349363</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0998</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:98 Torsdagen den 28 april</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>98</dok_nummer>
<dok_datum>1994-04-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>4E50288F-C684-4C0A-AE4D-6C9F4363BC0B</anforande_id>
<anforande_nummer>27</anforande_nummer>
<talare>INGELA MÅRTENSSON (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Visserligen är jag suppleant i
konstitutionsutskottet, men jag har tyvärr inte haft
möjligheter att följa hela den här debatten om detta
viktiga betänkande som riksdagen skall ta ställning
till i dag.

Med mitt inlägg här i dag avser jag varken att
propagera för eller emot medlemskap i Europeiska
unionen. Däremot skulle jag vilja ha klarhet när det
gäller vissa frågor om offentlighetsprincipen.

Jag tycker att det står oklart skrivet om vi har några
garantier för att offentlighetsprincipen inte
kommer att rubbas i samband med ett EU-
medlemskap. Efter att ha läst betänkandet känner
jag mig inte heller övertygad om att vi har sådana
garantier.

Förslaget till beslut innebär att riksdagen skall
kunna överlåta beslutanderätt till Europeiska
gemenskapen utan begränsningar. Sedan kommer
förbehållet: så länge dessa har ett fri- och
rättighetsskydd motsvarande det som ges i denna
regeringsform och i den europeiska konventionen
angående skydd för mänskliga rättigheter och de
grundläggande friheterna. Såvitt jag kan se finns
det ingen garanti för att vi inte kan komma att
tvingas ändra våra grundlagar. Det är i grundlagen
som offentlighetsprincipen regleras, närmare
bestämt i tryckfrihetsförordningen. I betänkandet
står att EG-rätten har företräde framför nationell
rätt. Om en lagbestämmelse i ett medlemsland
strider mot en EG-regel är landets domstolar och
myndigheter skyldiga att tillämpa EG-regeln
framför den inhemska regeln. Detta gäller i princip
även om den inhemska normen tillhör landets
konstitution.

Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att om
ett EG-direktiv t.ex. strider mot vår
tryckfrihetsförordning så kommer EG-rätten att ha
företräde om vi inte ändrar på grundlagen.

Socialdemokraterna har lagt fram en motion där
det sägs att beslutanderätten över grundläggande
principer såsom offentlighetsprincipen och
meddelarfriheten inte bör kunna överlåtas utan
samtidig ändring av grundlagen. Utskottet svarar
att ändringen av regeringsformen inte kan anses
öppna möjlighet att överlåta beslutanderätt som
väsentligt rubbar dessa principer utan samtidig
ändring av grundlagen. Det kan uppfattas som om
man har gett Socialdemokraterna garanti för att vi
inte skall tvingas ändra på
tryckfrihetsförordningen. Jag undrar vad
''väsentligt rubbar'' innebär. Den frågan skulle jag
vilja ställa till tredje vice talman och tillika
statsvetaren Bertil Fiskesjö. Hur skall vi tolka det
som sägs i betänkandet? Finns det verkliga
garantier för att vi inte skall behöva ändra
någonting i tryckfrihetsförordningen framöver?

Jag tänker särskilt på det förslag som ligger i
ministerrådet om att man avser att införa ett EG-
direktiv när det gäller integriteten. Vi som deltog i
Datalagsutredningen kunde konstatera att det
förslag som EU-parlamentet har tagit ställning till
inte är förenligt med svensk offentlighetsprincip.
Om EG-direktivet går igenom och vi inte ändrar
våra grundlagar kan jag inte förstå annat än att EG-
direktivet i alla fall kommer att gälla. EG-rätt går
före våra konstitutionella lagar.

Det här är ett sakområde som inte ingår i
överlåtelseprincipen. Daniel Tarschys utredning
om sekretessbestämmelser har också visat att när
det gäller sakområden kan det uppstå förändringar
som medför att vi är tvungna att t.ex. ändra i
tryckfrihetsförordningen. Därför skulle jag gärna
vilja ha ett besked på den här punkten ifrån Bertil
Fiskesjö eller någon annan hågad person i
utskottet. Hur skall man se den här texten? Skall
man se det som ett förbehåll? Skall vi, om ett infört
direktiv i den europeiska unionen kommer i
konflikt med våra lagar, se texten som utskottet
skriver som ett förbehåll så att vi kan hävda att vi
har tagit ställning till att lagen inte skall ändras?
Hur skall man uppfatta texten? I förhandlingarna
om offentlighetsprincipen har vi tyvärr inte tagit
upp frågan om garanti så att vi inte behöver göra
förändringar.

I en deklaration sägs att offentlighetsprincipen är
en omistlig del i vår demokrati som ingår i vårt
kulturarv som vi inte är benägna att ändra. I
deklarationen finns såvitt jag kan se inte heller
några garantier. Tvärtom har EU deklarerat att
Sverige måste följa EG-rätten. Därför känner jag
mig fortfarande orolig på den här punkten. Jag
skulle vilja att vi klarade ut den här frågan. Det här
betänkandet handlar inte bara om hur vi skall
komma in i EG och vilka möjligheter vi skall ha
enligt regeringsformen. Det handlar också om
socialdemokraternas motion och om vi har några
garantier för offentlighetsprincipen.
</anforandetext>
<intressent_id>0389381287505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>253505</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0998/#anf27</protokoll_url_www>
</anforande>
