<anforande>
<dok_hangar_id>2349363</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0998</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:98 Torsdagen den 28 april</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>98</dok_nummer>
<dok_datum>1994-04-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9C02BDF1-B2E6-4C13-A0D6-2AD20E8B900C</anforande_id>
<anforande_nummer>25</anforande_nummer>
<talare>Tredje vice talman BERTIL FISKESJÖ (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Detta är onekligen en originell
ståndpunkt, som det är svårt att finna stöd för
någonstans, såvitt jag kan förstå.

I 10 kap. 5 § RF står att vi kan överlåta befogenhet
i begränsad omfattning. Birgitta Hambraeus har ju
själv i sitt anförande vältaligt illustrerat hur mycket
EU kommer att besluta om och så mycket EU
övertar redan vid vårt inträde i EU.

Anser Birgitta Hambraeus att den suveränitet vi
överlämnar är endast i begränsad utsträckning och
väl förenligt med 10:5 i dess nuvarande lydelse?
</anforandetext>
<intressent_id>0213606215200</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>253503</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0998/#anf25</protokoll_url_www>
</anforande>
