2349363 GH0998 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:98 Torsdagen den 28 april 1993/94 98 1994-04-28 00:00:00 Grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen 03014E98-DB24-4878-B9B1-44EE654D16E4 22 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) c Herr talman! Menar Ingvar Svensson att om vi inte blir medlemmar i unionen hotas freden i Europa? Jag tycker att det skulle vara egendomligt. Jag har ett svar till tredje vice talmannen. Vad skulle hända om svenska folket den 13 november sade ja till medlemskap och det inte skulle finnas ett vilande grundlagsförslag? Många av EU:s medlemsstater har inte ändrat sina grundlagar. EU har inte ställt några villkor för vår anslutning att vi skall ändra grundlagen. Det kan alltså inte vara någon brådska. Herr talman! Jag anser inte att riksdagen bör ändra grundlagen, så att det blir möjligt att lämna över beslutanderätt till EU. Därför kommer jag att stödja Vänsterpartiets meningsyttring där bifall yrkas till min och Tage Påhlssons motion K13. Detta är det viktigaste beslutet sedan Gustav Vasas dagar. Sverige är berett att ge upp sin suveränitet. Med det förslag som KU nu förelägger kammaren bevisas att en anslutning till Europeiska unionen är ett helt unikt stort beslut. Det har funnits en tendens i debatten i dag att vilja tona ned betydelsen av ett EU-medlemskap och jämställa avtalet med EU med andra internationella avtal som Sverige ingår oavbrutet. Men för dessa avtal har vi inte behövt ändra grundlagen. När vi skriver under mängder av internationella överenskommelser, så ger vi inte upp rätten till självbestämmande i vårt eget land. Skulle riksdagen besluta enligt konstitutionsutskottets betänkande 21 och riksdagen sedan bekräfta beslutet efter valet i höst, frånsäger Sverige sig rätten att själv bestämma över vilka lagar som skall gälla i landet. Beslut av europeiska unionen tar över svensk lag, även grundlag. Vi ger därmed upp vår suveränitet. Liksom landsting har rätt att besluta i vissa frågor kommer också Sverige i fortsättningen att kunna göra det inom områden som EU inte anser vara en gemensam angelägenhet för unionen. Blir vi medlemmar i unionen har vi därmed avsagt oss rätten att föra en egen utrikes-, säkerhets-, försvars-, handels-, jordbruks-, fiske-, konsument-, transport- och miljöpolitik. Vi kommer inte att ha rätt att hindra utländskt kapital från att köpa upp våra företag och vår mark. Vi tvingas gå in för en ekonomisk politik som skall leda till en gemensam valuta och en gemensam centralbank, som inte kontrolleras demokratiskt och som har uppgiften att prioritera låg inflation framför arbete åt alla. Vi blir tvungna att rätta oss efter vad som beslutas i Bryssel av storföretagens lobbyister, byråkrater, diplomater och en och annan minister. EU:s lagar kommer att gälla i stället för våra egna. Det blir omöjligt att utkräva ansvar av dem som beslutar över oss. Utskottet citerar utredningsbetänkandet Suveränitet och demokrati. I betänkandet myntas begreppen formell och faktisk suveränitet. Genom medlemskap i EU får vi vara med och bestämma över andra EU-länder. Ja, det är sant. Men både vårt formella och faktiska inflytande blir självfallet litet, eftersom vi är ett till folkmängden litet land. Vi förlorar samtidigt rätten att bestämma över oss själva. Ju mer ekonomiskt beroende ett litet öppet land som Sverige är, desto viktigare är det att behålla rätten till självbestämmande. Det kan gälla rätten att behålla egna ekonomiska styrmedel som parerar inflytandet utifrån. Det är mycket oklart vilka beslut i EU vi måste rätta oss efter i alla fall om Sverige inte blir medlem. Jag vill gärna ha en precisering på den punkten. Har EU tagit över också suveräna staters beslutanderätt? Ingen kan påstå att Sverige är isolerat nu. Varför skulle vi bli det därför att våra grannländer bildar en union? Sverige ligger i Europa, och vi är sedan länge med och deltar aktivt i Europas utveckling och fattar beslut om Europa. Vi deltar på lika villkor i standardiseringsarbetet, har en gemensam arbetsmarknad, ett gemensamt studentutbyte, forskningssamarbete osv. Liksom de andra EFTA-länderna har vi sedan länge ett frihandelsavtal med EU. Det finns alltså inga tullar oss emellan. Sverige tillhör de tio länder i världen som samarbetar mest internationellt. Förutom i täta ministerkonferenser deltar våra rikspolitiker och ämbetsmän från statliga verk och myndigheter, enligt en rapport till Finansdepartementet, i 3 754 organisationer i världen, varav en hel del i Europa. Ett litet land kan inte tvinga någon. Vår möjlighet att påverka ligger i att föra fram väl underbyggda förslag som kan accepteras frivilligt. Vi påverkar andra, och vi påverkas av andra. Vi har ett utbyte mellan fria länder. Så tycker jag det skall fortsätta att vara. Men varje land måste ha rätt att bestämma över sitt eget. Alternativet till medlemskap i unionen är faktiskt att behålla suveräniteten och fortsätta det intensiva internationella arbete som vi sedan länge är inblandade i. När det gäller förhandlingsresultatet är det så, att på de områden där vi inte fått ett skriftligt undantag i avtalet -- eller anslutningsakten, som den heter -- är vi bundna av samtliga EU:s lagar. EU har för närvarande inte någon lag på offentlighetsrättens område, men vad jag förstår kan man besluta om en sådan med en kvalificerad majoritet som Sverige inte skulle kunna stoppa. Då skulle vi i Sverige bli bundna av den offentlighetsprincip som anges i denna lag och kan inte längre behålla vår egen. Vi har inte krävt undantag från att delta i ett gemensamt försvar och inte heller från att ge upp vår valuta och rätt att föra en egen ekonomisk politik. Alltså är vi bundna av alla de fördrag som gäller på dessa områden om vi blir medlemmar. Vi har bara fått tidsbegränsade undantag, som upphör efter några år -- utom snuset. Dessutom skulle vi betala EU ca 20 miljarder kronor per år efter en övergångsperiod. Det är mer än t.ex. hela socialhjälpen i Sverige. För att få tillbaka en del av dessa våra egna pengar till jordbruk och regionalpolitik måste vi rätta oss efter EU:s krångliga bestämmelser. Vi måste fråga EU om råd hur vi skall använda våra egna resurser i vårt eget land. Det tycker jag är en ynkedom, det är förödmjukande. Jag vill gärna ta upp en fråga som kommer tillbaka, nämligen reglerna för folkomröstningen. Det föreligger ett förslag, men frågan hör också hemma inom grundlagsändringen. Den proposition om folkomröstning som nu ligger på riksdagens bord föreslår tre valsedlar. Förutom ja och nej skall samhället också erbjuda ett tredje alternativ: blank röstsedel. Om man räknar andelen nej och ja av dem som totalt deltagit i folkomröstningen försvåras möjligheten att få majoritet för något förslag! Det fanns visserligen en blank sedel även vid förra folkomröstningen, men där räknades endast de som valt något av linjerna 1, 2 eller 3. Kommer detsamma att ske denna gång? Det tycker jag är en viktig fråga. När Ulf Dinkelspiel vid presskonferensen om denna proposition om folkomröstningen med emfas betonade att ett resultat för nej över 50 % gör att avtalet förkastas, så har han inte sagt vad som händer om t.ex. 49 % säger nej, 40 % säger ja och resten valt valsedlen där det är tryckt ''blank röstsedel''. Alla partier säger sig ämna följa folkomröstningens resultat. Då är det viktigt att det är entydigt. Om man bara räknar ja- och nej-sedlar, då blir utslaget entydigt ja eller nej, om vi nu inte skulle få exakt lika röstetal. Det sista är väldigt osannolikt. Det är alltså mycket viktigt att vi redan nu kan slå fast att man visserligen använder den blanka röstsedeln för att få veta hur många som har deltagit, men när det gäller att svara ja eller nej, så räknas endast rösterna från dem som använt ja- eller nej-sedlar. Grundlagsändringen innebär ju också att riksdagen med enkel majoritet kan ansluta Sverige efter folkomröstningen. Det står inte något om resultatet av folkomröstningen. Det är viktigt att redan nu få veta om man kommer att räkna in de blanka sedlarna och hävda att det inte fanns en majoritet för nej, även om det var fler som röstade nej än som röstade ja. Någon borde också inför grundlagsändringen ge besked om den punkten. Herr talman! Jag anser alltså att riksdagen inte bör ändra grundlagen så att det blir möjligt att överlämna beslutanderätt till EU. Därför kommer jag att stödja Vänsterpartiets meningsyttring i de fall bifall yrkas till min och Tage Påhlssons motion K13. 0409817272107 N 2010-01-01 00:00:00 253500 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0998/#anf22