2349363 GH0998 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:98 Torsdagen den 28 april 1993/94 98 1994-04-28 00:00:00 Grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen EE35BBE1-201B-467E-B7EE-A1A6DE5C26B8 21 INGVAR SVENSSON (kds) kds Herr talman! Den här dagen är mycket viktig för Sverige. Det beslut som vi skall fatta lägger den lagliga grunden för ett medlemskap i den europeiska unionen; jag säger hellre de europeiska gemenskaperna. I detta beslut lägger vi stor vikt vid den folkomröstning som skall hållas senare i november. Genom en särskild övergångsbestämmelse betonar vi att den har en alldeles speciell betydelse när det gäller överlåtelse av beslutsbefogenheter. Som Birger Hagård tidigare var inne på skall de europeiska gemenskaperna bygga upp freden i ett söndertrasat Europa. Under århundraden har det funnits ständiga konflikthärdar och krig mellan Tyskland och Frankrike. Efter andra världskriget fanns det en känsla av att vi nu måste göra något radikalt för att undvika kommande krig. Det var faktiskt tre betydelsefulla kristdemokrater som tog initiativ till det som vi sedan har sett i form av EG och EU. Det var Alcide de Gasperi från Italien, Konrad Adenauer från Tyskland och Robert Schumann från Frankrike som tillsammans kom på att freden skulle kunna bevaras genom att Europa integrerades ekonomiskt. Att binda ihop länderna skulle skapa sådana beroenden att man inte utan vidare kastade sig i krig med varandra. Detta är den viktiga idén bakom EU. EU är framför allt en fredens union. En stor del av det här betänkandet handlar om suveränitetsfrågorna. De har redan förekommit mycket i debatten, och den debatten kommer väl att accentueras inför folkomröstningen. Frågan om suveräniteten är viktig. Kommer vi att behålla ett rimligt mått av suveränitet vid ett medlemskap? Varje gång man ingår ett samarbetsavtal, oberoende av på vilken nivå det gäller, avhänder man sig suveräniteten. Om personen A och jag ingår ett samarbetsavtal kan jag sedan säga att jag har kvar min individuella suveränitet. Men när det kommer till kritan -- om det blir en konflikt -- kommer det att visa sig att det är avtalet som gäller. Det är alltså en inskränkning av suveräniteten. Att teckna ett avtal är ju helt frivilligt. Man avhänder sig suveräniteten helt frivilligt. Det är likadant i ett äktenskap. Det är ett typiskt sådant avtal. När man ingår ett äktenskap avhänder man sig en del av sin individuella suveränitet. Det är inget konstigt med det. Vill man inte avhända sig suveränitet, får man leva i ett slags isolering, både som individ eller som stat. Jag tror inte att det är en lycklig utveckling. Jag tror att det är nödvändigt att vi går in i de europeiska gemenskaperna. Det innebär att vi avhänder en viss, men avgränsad, suveränitet till de gemensamma organen. Det är inget konstigt med det. Egentligen ville jag ha en betydligt klarare skrivning på den punkten redan i första kapitlet i regeringsformen. Grundlagsutredningen inför EG hade också lagt fram ett förslag om det. Bengt Hurtig kallade det för en plattläggningsparagraf. Egentligen var det en ärlig deklaration om hur det faktiskt ligger till, dvs. en frivillig överlåtelse av suveränitet. De europeiska gemenskaperna brukar anklagas för centralism, maktkoncentration, klåfingrighet, byråkrati osv. Herr talman! Det är inget typiskt EG/EU-problem. Det är ett typiskt mänskligt problem. Det är ett problem som finns i Sverige, i bygemenskaperna, i partierna osv. Det finns ett naturligt mänskligt intresse att utöka sina maktbefogenheter. Det gäller bara att bygga in maktbalanser i det hela. Jag kan ta fram ett exempel. Häromdagen fattade riksdagen ett beslut om att framlägga synpunkter på hur regeringen fördelar sitt arbete. Det kan vara ett intressant uttalande. Men det hade ingen speciell laglig grund. Det var ett slags klåfingrighet. Men riksdagen hade egentligen ingen laglig kompetens för att fastställa att det skulle vara så. Inom EG/EU finns den typen av verksamheter. Jag konfronterades häromdagen med ett familjerättsligt uttalande från EU-parlamentet. Jag tillfrågades av en tidning hur jag såg på detta uttalande om Sverige skulle bli medlem i EU. Det var lätt att konstatera att familjerätten inte ligger inom gemenskapsrätten. Därför är det helt ointressant ur juridisk synvinkel att EU- parlamentet har gjort detta uttalande. Det ligger inte inom de befogenheter som gemenskapen ger i juridisk mening. I Maastrichtfördraget har ett mycket viktigt korrektiv byggts in gentemot denna typ av klåfingrighet. Grundlagsutredningen inför EG besökte EG-domstolen i samband med utredningsarbetet. Domstolen uttryckte stor glädje över att subsidiaritetsprincipen skrivs in i fördraget. Det blir ett korrektiv för EG-domstolen riktat mot dem som vill vidga sina maktbefogenheter inom EG/EU:s organ. Det blir ett viktigt korrektiv. Inom parentes vill jag uttrycka en viss tacksamhet över att både regeringen och konstitutionsutskottet har låtit bli att översätta närhetsprincipen. T.ex. utrikesutskottet använder det begreppet. Närhetsprincipen är en irrelevant beteckning för subsidiaritetsprincipen. Jag kallar det för en språklig bastard. Jag är tacksam för att konstitutionsutskottet har lyssnat på mig när det gäller frågan om ikraftträdande. Inom Grundlagsutredningen inför EG ville man skapa en konstitutionell innovation så till vida att ikraftträdandet av grundlagsförändringarna inte skulle anges i form av datum utan i stället med hjälp av en enkel lag. Jag har hela tiden tyckt att det är konstigt att riksdagen skall besluta om grundlagsförändringar men inte veta när de skall träda i kraft. Jag är tacksam för att utskottet har lyssnat på den argumenteringen så att vi därför slipper ifrån dessa konstigheter i den kommande debatten om medlemskap. Herr talman! Vi kan ha olika uppfattningar om varför vi skall gå med i den europeiska unionen/de europeiska gemenskaperna. Jag hade en häftig ideologisk debatt med en företrädare för det norska kristelig folkparti för ett par år sedan. Han var oerhört kritisk mot EG/EU. Han talade om krämarliberalism osv. Jag sade åt honom att lägga de ideologiska principerna åt sidan och frågade honom sedan hur Norge skulle ställa sig om Sverige blev medlem i EU. Då sade han att Norge måste bli medlem. Jag frågade honom vad det var för princip som då skulle gälla. Då var han tvungen att säga att det var just krämarliberalismens princip som gällde för detta ställningstagande. Man kanske kan ha det synsättet på de europeiska gemenskaperna. Men för mig är freden och samhörigheten helt avgörande för att vi skall gå med i den europeiska gemenskapen. Detta är helt grundläggande. Det finns alltid fördelar och nackdelar i alla mänskliga sammanhang. Det måste göras en helhetsbedömning. Min helhetsbedömning är att freden och samhörigheten kräver att vi tar ställning för de europeiska gemenskaperna. Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan i betänkandet. 0575413157004 N 2010-01-01 00:00:00 253499 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0998/#anf21