<anforande>
<dok_hangar_id>2349363</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0998</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:98 Torsdagen den 28 april</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>98</dok_nummer>
<dok_datum>1994-04-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Massmedier m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>630B3DE1-0BC0-41D2-8751-E4123A1D0108</anforande_id>
<anforande_nummer>185</anforande_nummer>
<talare>MARGITTA EDGREN (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag skall med glädje ställa upp för den.
Det finns självfallet inslag i högskolepolitiken som
kanske hade sett annorlunda ut om Folkpartiet
liberalerna hade fått bestämma helt självt. I vissa
avseenden är det en kompromiss. Politik är ju
något annat än att bara prata, tycka och markera.
Politik innebär ju att man också tvingas hantera en
massa ärenden som man kanske aldrig hade tänkt
sig, i alla fall inte på det sätt man trott. Politik är
att göra det man ibland måste göra. Det är ett svar,
Björn Samuelson, så gott som något.
</anforandetext>
<intressent_id>0502609471907</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>253663</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0998/#anf185</protokoll_url_www>
</anforande>
