2349363 GH0998 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:98 Torsdagen den 28 april 1993/94 98 1994-04-28 00:00:00 Grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen 6C8B1DAC-FCCE-4515-A3C5-5D8FDF981CC4 16 YLVA ANNERSTEDT (fp) fp Herr talman! När man lyssnar till Bengt Hurtig här i dag och i andra sammanhang, liksom till andra nej- sägare, får man intrycket av att demokratin i Sverige skulle ha varit fastlagd i evärdlig tid och för all framtid. Men så är det inte alls. Demokratins uttrycks- och beslutsformer i Sverige präglas ju av en ständig utveckling. De senaste 50 åren har vi t.ex. gått från beslut på sockennivå till kommunreformerna på 70-talet. De små kommunerna klarade inte av att lösa en ny tids utmaningar, de stora satsningarna på utbildning och på infrastruktur. Så småningom blev också de stora kommunerna för små för att lösa utbyggnaden av sjukvården, och landstingen kom till. Vissa frågor har vi lyckats lösa i samarbete med våra nordiska grannar. Vi har uppnått en passfrihet. Vi har uppnått en gemensam arbetsmarknad. Vi har försökt att ta bort handelshinder, men långtifrån lyckats med det. Den här processen har inte alls varit utan problem, och det kommer inte samarbetet med övriga Europa att bli i fortsättningen heller. Men stegen har varit nödvändiga för att lösa de stora problemen för framtiden. Nu står vi inför nästa steg i utvecklingen. Vi har funnit att varken vårt eget land eller de nordiska länderna tillsammans klarar de utmaningar som ligger framför oss. Då är det självklart att vi väljer våra närmaste grannar i Europa för samarbete. De här utmaningarna är i sanning enorma. Hur skall vi säkerställa en fredlig och demokratisk utveckling i Öst- och Centraleuropa, utan gemensamt handlande och utan gemensamma ansträngningar? Hur skall vi gå vidare i arbetet för en bättre miljö, om vi inte tillsammans utformar reglerna med resten av Europa? Hur skall vi säkra jobben och välfärden i Sverige, om vi inte tillsammans med övriga europeiska stater lägger fast gemensamma regler och ramar för hur den s.k. marknaden skall få agera? Herr talman! Att som fullvärdig medlem utforma framtiden i Europa och de politiska reglerna för samarbetet för både Öst- och Västeuropa är faktiskt inte att förlora sin suveränitet. Det är i stället att lägga en del av sin suveränitet där den får störst effekt, nämligen där de viktiga framtidsbesluten fattas. För oss fattas de viktigaste besluten i den europeiska unionen. Det är därför vi skall sitta med i deras beslutande församlingar. Vi kan inte, som tredje vice talmannen framhöll, sitta utanför och vara tvungna att anpassa oss efter regler som vi inte har haft möjlighet att påverka. I det här skedet är det viktigaste sättet att utöva vår suveränitet på att lägga ihop den tillsammans med de övriga staterna i Europa och i den europeiska unionen. Det är alldeles uppenbart att det är flera än de tolv som tycker att det här samarbetet är utomordentligt framgångsrikt. Det är mängder av stater som vill vara med här -- det finns en lång kö av ansökningar om medlemskap, inte minst från de stater som äntligen har lyckats kasta av sig det kommunistiska oket. För dem är det självklart att den europeiska unionen är garanten för en fredlig och demokratisk utveckling. Man kan också se hur den europeiska unionen på många områden och i stor omfattning medverkar till att stärka den här utvecklingen. Vi har också sett hur man nu vill medverka till att stänga Tjernobyl och satsa på nya och säkrare kärnkraftverk. På det ena området efter det andra finner man alltså att det är den europeiska unionen som lyckas klara framtidsutmaningarna eller åtminstone att ta rätt steg i den här riktningen. Jag vill understryka att jag tycker att Sverige har mycket att komma med i det här sammanhanget. Vi har på många områden nått en utveckling där vi kan dela med oss av metoder och modeller, som skulle gagna många delar av det europeiska samarbetet. Men detta kan vi inte göra utifrån. Det måste finnas regler och bestämmelser som gör det möjligt för oss att sitta med i de beslutande församlingarna. Herr talman! Med det beslut som vi fattar i dag gör vi det möjligt för Sverige att delta i det viktiga samarbetet -- om det svenska folket säger ja i folkomröstningen i höst, vilket jag verkligen hoppas. Som jag har sagt är det i de beslutande församlingarna som vi kan påverka framtiden i Europa och världen i övrigt. Den europeiska unionen står ju också för ett ökat internationellt samarbete. Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i detta betänkande. 0972781465305 N 2010-01-01 00:00:00 253494 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0998/#anf16