2349362 GH0997 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:97 Onsdagen den 27 april 1993/94 97 1994-04-27 00:00:00 Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning 28E68F52-107C-418A-BBBD-1CCDAD6B3D8F 57 IAN WACHTMEISTER (nyd) nyd Herr talman! Inför denna fullsatta kammare kommer jag att ta upp frågor som egentligen regeringen mer än någon annan skulle lyssna på! Men de sitter väl på Rosenbad vid lunchbordet med högtalarna påkopplade. Detta handlar om regeringsfrågor. I går var regeringen här, och det diskuterades en kompletteringsproposition. Då kompletterade man de frågetecken som fanns förut med några frågetecken till. Det var i och för sig intressant. Det vi skall tala om i dag är ett par saker som kommer att behandlas strax efter mitt anförande. Det handlar om konsekvenserna av regeringens agerande och Riksbankens handlande m.m. Det gäller konsekvensanalyser och annat som är viktigt. Herr talman! Jag vill understryka att regeringen har en verkställande roll. Vi är lagstiftande och granskande i denna riksdag, men det är regeringen som skall verkställa. När den verkställer är det väldigt viktigt att den gör det på rätt sätt, och det sker inte alltid. Ibland är det så klantigt att man tar sig för pannan. Vi har exempel på det just i dag på denna punkt. Man har tittat på Byggnadsstyrelsens omorganisation, privatisering eller vad man nu vill kalla det. När man tittar i Riksrevisionsverkets rapport ser man sådana här grejer: avgörande brister i beslutsunderlag, omotiverade förändringar av attestordningar, utbetalning på så bristfällig information är anmärkningsvärd. Så fortsätter det: anmärkningsvärd avsaknad av planer, bristfällig kontroll, maskiner och inventarier har slumpats bort till kompisar i nybildade bolag, relativt stora förmåner till bolagsbildarna, stora budgetöverskridanden, osv. Sedan kommer ett verkligt understatement i Riksrevisionsverkets rekommendationer. Där står: ''Problemen och misstagen är dock av sådan karaktär att det nämnda förslaget till riktlinjer bara delvis undanröjer dem. Det kan därför finnas motiv, enligt RRVs bedömning, att regeringen också överväger möjligheterna att finna en handläggningsordning inom regeringskansliet och mellan regeringen och berörda myndigheter som bättre säkrar kvaliteten i processerna.'' Det kan man verkligen säga. Detta är otroligt! Jag gjorde några noteringar från den diskussion vi hade i finansutskottet om detta. Jag kan läsa upp några rader. Jag skriver för mitt eget minnes skull. Det kan vara bra ibland, så att man kommer ihåg sådana här otroliga saker. Privatiseringen eller bolagiseringen av kungliga Byggnadsstyrelsen var ett fullständigt fiasko. Man knöt till sig allt tänkbart folk, tog alla tänkbara erfarenheter och körde alltihop åt pepparn. Sedan hoppade det in några revisorer från Öhrlings och lyckades rädda alltihop. Att man lyckades med det hade alltså ingenting att göra med regeringens handhavande eller myndigheternas handhavande -- det var så klantigt att det var ett fullständigt världsrekord i klantighet. Justitiekanslern är inkopplad, men det enda man inte är riktigt på det klara med är vilka som var skurkar eller hur många skurkar det var fråga om. Hade det här ägt rum i ett annat land, exempelvis i Amerika, där man i flera månader kan hålla på att debattera Whitewater -- för att inte tala om Watergate -- skulle man gå på något alldeles otroligt i den här frågan. Om det i Sverige fanns några levande journalister som sysslade med annat än att dricka kaffe och i stället höll på med undersökande journalistik, skulle också de ställa frågan: Vad hände egentligen i samband med omdaningen av Byggnadsstyrelsen? Vad som har hänt är fullständigt fantastiskt! Jag har förut frågat hur dum man får vara i politiken utan att bestraffas, och jag vet nu att dumhet icke är straffbart i den här hanteringen. Det är i alla fall märkligt att frågan om Byggnadsstyrelsens organisation också har paralleller på många andra ställen. De ledamöter från finansutskottet som är här nu kommer i håg att Ny demokrati vid behandlingen av det här ärendet talade om en 20-procentig rationaliseringspotential, vi sade att alla statliga verk borde rationaliseras med 20 %. Vi hade då sett hela det här klanteriet, en revisor hade berättat att det gick att plocka in 30 eller 40 %, och vi föreslog då en rationalisering på 20 %. Utskottet sade då: Nej, nej, absolut inte! Det går inte. Vi avstyrker. Så kan det gå till. Herr talman! Jag vill påpeka följande: Det var väldigt nära att skattebetalarna i Sverige fick betala flera hundra miljoner kronor av ren klumpighet, klantighet och snudd på kriminalitet i den här handläggningen. Det här är givetvis en fråga som regeringen skall stå till svars för. Av den anledningen anslöt vi oss också till önskemålet att högsta regeringsinstans, i det här fallet finansministern, själv skall komma till riksdagen och redogöra för frågan. Det är ändå regeringen som har det verkställande ansvaret för det som sker i Sverige. 0272248812808 N 2010-01-01 00:00:00 253372 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0997/#anf57