2349362 GH0997 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:97 Onsdagen den 27 april 1993/94 97 1994-04-27 00:00:00 Invandrar- och flyktingpolitiken 5143C716-3AB4-4BC8-B5BC-ABBF6C265A28 49 Kulturminister BIRGIT FRIGGEBO (fp) fp Herr talman! Besluten om invandrar- och flyktingpolitiken i detta land fattas av Sveriges riksdag. Vi skall nu gå till beslut. Det föreligger ett betänkande, som är enhälligt utom på en enda punkt, där Ny demokrati skiljer ut sig. Alla andra partier är eniga. Svenska folket har valt sina representanter till denna riksdag. Det betyder att representanterna för det svenska folket är djupt eniga om flyktingpolitiken. Därmed finns det en bred förankring. Det utesluter inte att det finns många olika uppfattningar i många olika frågor när det gäller flyktingpolitiken. Låt mig bara ta en. Vi hade en mycket stor attitydundersökning förra hösten. En majoritet av det svenska folket tyckte att vi skulle ha en restriktivare invandringspolitik. Sedan frågade man på olika punkter var förändringar skulle åstadkommas. En fråga var om folk tyckte att vi skulle bli generösare med att ta emot fattiga människor, människor som kommer från fattiga länder. Det var en betydande majoritet som tyckte det. När det gäller den uppfattningen finns det ingen förankring här i Sveriges riksdag, därför att det inte utgör skäl för att få komma till Sverige, söka asyl och få uppehållstillstånd här över huvud taget. Men samtidigt visar det att det finns en mänsklig uppfattning hos många människor i Sverige -- dvs. man vill vara med och hjälpa till när det gäller de människor som man tycker synd om. I detta fall handlade det om fattiga människor, inte om människor som var förföljda på grund av krig, diktatur osv. Vi får väldigt många olika signaler när det gäller flyktingpolitiken. Om jag skall sammanfatta dem är det så att man inte är särskilt intresserad av dem som ännu inte har kommit hit. När det kommer ganska många hit blir man orolig och undrar: Är det inte för många? Kostar det inte för mycket? Men om man tittar på de människor som redan är här, som redan har kommit hit, finner man att väldigt många säger: Jag tycker så hemskt synd om dem, om de skall behöva återvända hem. Kan de inte få stanna? Kan inte just de som jag känner få stanna här, för jag tycker personligen att det är synd om dem? Det är klart att det inte går att bygga upp en skyddspolitik och en flyktingpolitik på sådana signaler. Men det finns alltså en signal om ett mänskligt beteende här i Sverige, om en humanitet -- vi skall försöka hjälpa människor som har det svårt. Då är det en uppgift för oss som politiker att försöka omforma detta i regler och bestämmelser som objektivt kan hanteras av våra myndigheter -- och de finns där och tillämpas. I grunden handlar det om att ge människor som flyr från förföljelse, tortyr och krig möjlighet att göra det och om att människor som av olika humanitära skäl inte kan återvända hem också slipper göra det. Jag är fullt medveten om att det inte är lätt att föra diskussioner om flyktingpolitiken, därför att man också måste ha en ganska omfattande kunskap om de länder som de asylsökande kommer från. Det är naturligtvis inte många förunnat att hinna läsa alla rapporter från Amnesty, från Utrikesdepartementet, från FN:s flyktingkommissarie o.d., utan det blir ofta fråga om ett förtroende för de människor -- politiker och myndighetspersoner -- som fattar beslut. Här återstår mycket när det gäller att skapa ett förtroende för att vi på rättvisaste möjliga sätt ger de människor skydd som behöver det. Jag har upplevt att riksdagens partier är besjälade av att vi har en sådan politik här i Sverige. Det finns i denna kammare, tyvärr, undantag som använder varje argument och varje möjlighet till att smutskasta politiken, smutskasta invandrarna och smutskasta flyktingarna samt till att så oro och främlingsfientlighet bland oss. 0841802782704 N 2010-01-01 00:00:00 253364 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0997/#anf49