2349362 GH0997 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:97 Onsdagen den 27 april 1993/94 97 1994-04-27 00:00:00 Invandrar- och flyktingpolitiken 95F81B13-C59C-4E9D-85DA-FEF49CA95CE1 14 INGELA MÅRTENSSON (fp) fp Fru talman! Vi är många inom Folkpartiet som oroat oss över hur flyktingpolitiken har tillämpats de senaste åren. De som under många år har engagerat sig för asylsökande har uppfattningen att det har skett en skärpning i tillämpningen som har lett till att personer avvisats eller utvisats på upprörande sätt. Elver Jonsson och Lars Sundin har motionerat om den praktiska handläggningen av flyktingärenden, och det kan ses som ett uttryck för den oro som många folkpartister känner över den hårdhet och brist på humanitet som präglar Utlänningsnämndens och Invandrarverkets beslut. Därför har vi varit väldigt glada över att invandrarministern och Folkpartiet har tagit fasta på den här kritiken och att detta också har lett till en rad initiativ, bl.a. så att det skall bli möjligt för invandrarministern att ändra på praxis när man märker att den har blivit för hård. Sigge Godin har också å Folkpartiets vägnar i ett särskilt uttalande påtalat angelägenheten av att väntetiderna vägs in i asylprövningen. Särskilt angeläget är det när barn finns inblandade som har rotat sig i Sverige. När vi behandlade de här frågorna i utskottet, hade regeringen aviserat att den skulle komma med en förordning beträffande väntetidernas betydelse, och därför reserverade vi oss inte på den punkten, utan vi tycker att det är ett steg i rätt riktning. Jag tänker i mitt anförande inte i övrigt gå in på alla de frågor som finns i betänkandet, utan jag skall koncentrera mig på några motioner som jag själv har medverkat till och som behandlar framför allt kvinnors situation. I första fallet gäller det asylsökande kvinnor som har utsatts för våldtäkt. Vi har i kammaren vid ett flertal tillfällen debatterat förhållandet att våldtagna kvinnor, inte minst från Kosovo, har sänts tillbaka. När kvinnor utsätts för våldtäkt i en kris- eller konfliktsituation, ingår det ofta i en systematisk förföljelse av kvinnor, där man använder våldtäkt som en del i tortyren och som ett sätt att få kvinnor att ge information om t.ex. deras män eller någon i familjen som engagerat sig politiskt. Man utnyttjar våldtäkten som ett sätt att skaffa sig information. Det ingår i en krigsstrategi. Då måste detta betraktas som tortyr och också ha avgörande betydelse för om kvinnorna skall få skydd här i Sverige. Invandrarverket gör ju bedömningen att man redan vid första tillfället skall tala om allt som kan vara av betydelse för behovet av skydd. Om man inte anger vid den första utredningen att det har förekommit en våldtäkt, kan uppgiften senare betraktas som mindre trovärdig. Men det kan ju finnas mycket starka skäl för att kvinnor inte vid första utredningstillfället, så fort de kommer till Sverige, kan tala om en så förfärlig upplevelse som en våldtäkt måste vara. Därför måste man väga in i bedömningen att det kan vara mycket svårt att få kvinnor som har utsatts för våldtäkt att tala om detta i första vändan. Det skall kunna vägas in i helheten senare. Det skall inte vara till men för dem att de inte har sagt det från början. Man måste över huvud taget på ett bättre sätt uppmärksamma hur våldtäkt används som ett sätt att förnedra och förfölja människor. Det är inte heller bara kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp. Det kanske är ännu svårare för män att tala om hur de har blivit utsatta på ett förnedrande sätt. Det andra ämne jag vill ta upp i mitt anförande är anknytningsfallen. Det förekommer många upprörande fall, inte minst med personer som har varit gifta under lång tid och väntar barn eller har barn. Den person som skall söka uppehållstillstånd tvingas göra denna ansökan från utlandet eller helst från hemlandet. Det kan vara personer som av olika skäl inte vågar åka tillbaka t.ex. till Kosovo, Iran eller Egypten. Det finns många anledningar till att man inte vågar åka hem och göra sin ansökan därifrån. När det är uppenbart att personerna kommer att få uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning -- de är gifta, har barn osv. -- skall de inte tvingas att åka så långt bort. Det finns en risk för att de över huvud taget inte kommer ut därifrån, och det finns också ekonomiska och känslomässiga svårigheter. Det är ganska absurt att de skall behöva ge sig av så långt bort. Birgit Friggebo har tagit initiativ till att se över möjligheterna att söka från Sverige just i de fall då det är uppenbart att de sökande kommer att få stanna. Vi har fått vänta väldigt länge på denna utredning, men såvitt jag förstår är den slutförd. Jag vet inte om den ännu är officiell -- om inte sker det just i dagarna. Jag och många med mig hoppas att utredningen skall leda till ett initiativ från regeringens sida så att det blir större möjligheter att söka från Sverige. Det är, precis som Berith Eriksson sade förut, mycket märkligt att en myndighet skall gå in och bedöma seriositeten i ett äktenskap. Hur skall man kunna göra det? Här florerar verkligen moralismen. Det skall inte vara på det viset. Det skall inte vara så att man anser att kvinnor är för gamla för att gifta sig med en yngre man. Sådana saker skall över huvud taget inte ha någon betydelse i dessa fall. Det är en annan sak att vi skall vara uppmärksamma när det gäller skenäktenskap. Men för den sakens skull skall de grupper som nu drabbas mycket hårt och lider mycket av sin situation inte drabbas. Det är inte värdigt att vi behandlar dessa kvinnor på det viset. I detta fall gäller det framför allt kvinnor. Jag hoppas som sagt att man kommer att ta initiativ som gör att det blir en bättre tingens ordning i och med att utredningen nu är klar. Ny demokrati säger att man står för svenska folkets uppfattning och vet precis vad svenska folket tycker. Jag undrar om de som engagerar sig för flyktingar -- det är en mycket stor del av den svenska befolkningen -- någonsin hör av sig till Ny demokrati. Känner Ny demokrati till dem som upplåter sina hem under lång tid och försöker hjälpa människor i nöd för att de tycker att hanteringen av flyktingar är ovärdig? Har ni några kontakter med de grupperna? Det verkar inte så när man hör Arne Jansson. 0389381287505 N 2010-01-01 00:00:00 253329 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0997/#anf14