2349362 GH0997 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:97 Onsdagen den 27 april 1993/94 97 1994-04-27 00:00:00 Vissa fiskeripolitiska frågor F6D5649C-1216-45F1-882D-E82FD84D4919 135 CARL OLOV PERSSON (kds) kds Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets hemställan i jordbruksutskottets betänkande nr 24. Vi återkommer ganska tätt med debatterna. Det gäller att koncentrera sig något och inte varje gång ta upp alla fiskefrågor. Vi vet alla att arbetslösheten i dag är ett av landets största problem. Politiker från alla partier som finns representerade i detta parlament säger: De nya jobben skall komma i de gamla och nya småföretagen. Arbetslösheten och den påstådda kunskapen om hur vi skall få fler arbeten förpliktigar. I kusttrakterna, på öarna, vid hav och insjöar behövs det extra mycket insatser för att de människor som bor där skall ha ett arbete att gå till. Där mer än på några andra platser är det de små företagen som måste bli arbetsgivare. Då är det viktigt att företagen i dessa trakter får bra förutsättningar. Svenska yrkesfiskare som verkar i dessa områden har länge haft en oerhört trängd ekonomi. Det är flera skeenden som samverkar till det, och jag skall inte nu räkna upp orsakerna till dagens svåra situation. Jag vill i stället peka på några åtgärder som skulle kunna underlätta för yrkesfiskarna, som är en mycket viktig arbetsgivarkategori, och den näring som finns runt omkring yrkesfisket. Oberoende av EES- och EU-avtal lever vi i en värld där handeln i allt större utsträckning sker över ländergränser. Då måste skattereglerna för fisket vara likvärdiga med omvärldens. Den svenska yrkesfiskaren bör få göra schablonavdrag vid fiske till havs efter ungefär samma regler som gäller för danska och norska fiskare. För att motverka problemet med de starkt varierande fiskeinkomsterna bör yrkesfiskare få möjlighet att sätta av inkomster mellan olika år efter samma modell som råder inom skogsbruket med det s.k. skogskontot. Jag kan fortsätta att räkna upp olika saker. Men allt detta är ju positivt behandlat i propositionen och i betänkandet. Arbetet för att nu stötta företagarna och sysselsättningen i dessa bygder bör påskyndas. De måste få behålla alla arbetstillfällen så långt det går. Om möjligt måste det tillskapas nya arbeten för att boende i dessa bygder skall kunna gå till ett bra arbete. Herr talman! Jag skall vända mig till Kaj Larsson. Vi delar naturligtvis Kaj Larssons oro över sjukdomen M 74 och att det kanske finns något liknande både på lax och torsk. Kaj Larsson säger att det är dags att samla in forskning från 20 års tid tillbaka. Det är nog dags att ta detta på allvar. Jag tror att det i första hand beror på miljöskador i Östersjön. Vi som nu har haft middagsrast kanske slog på text-TV och tittade. Just nu förbereder man ett förslag där man kanske om en vecka måste ta ställning till att vi skall stoppa allt laxfiske i Östersjön om vi inte kan få ordning på detta. Detta är en fråga som jag tror alla delar oron över. Utskottsmajoriteten har heller inte någon annan uppfattning när det gäller flexibiliteten i reglerna för yrkesfisket, om vilken det finns en socialdemokratisk reservation. Det framgår av betänkandet att vi tycker ungefär likadant. Men vi anser att Fiskeriverket skall ta ansvar och fastställa dessa villkor. Så till nästa fråga som Kaj Larsson tog upp. Fisket är en viktig inkomstkälla för människor i glesbygd, som jag tidigare sade. Befolkningen i dessa trakter har av hävd haft sina inkomster från vattnet. Nu talas det om en allmän fiskevårdsavgift. Vi i kds har sagt att vi ställer oss bakom att frågan om hur de fiskevårdande insatserna skall finansieras utreds. Vilka är det då som skall ha huvudansvaret för fiskevården, och hur skall nyttjandet av resurserna delas? Givetvis är det de som bor i glesbygden och som haft fiskeresursen som inkomst under århundraden tillbaka som måste vara huvudpersoner. Det går alltså inte att kategoriskt säga: Nu skall vi införa en allmän fiskevårdsavgift; och förutsätta att de människor som levt på fiskeresursen skall ställa upp och bjuda på sin gamla inkomstkälla till alla tillresande, även turister från andra länder. Denna fråga måste alltså lösas i samråd mellan alla inblandade parter. Vi måste nalkas den med större ödmjukhet än hittills. Det går inte bara att säga att det skall införas en avgift och att de som äger fiskevattnet skall delta i detta på villkor som de inte alls varit med att förbereda. Vi måste fråga oss: Hur gynnar vi bäst företagandet och boendet i glesbygd? Detta är en resurs som skall tillvaratas i första hand i dessa trakter. Tack för ordet. 08289753603 N 2010-01-01 00:00:00 253450 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0997/#anf135