<anforande>
<dok_hangar_id>2349359</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0994</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:94 Fredagen den 22 april</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>94</dok_nummer>
<dok_datum>1994-04-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Sverige och Europeiska unionen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>2D1680EC-FCA0-4A66-9A75-F00432EBD601</anforande_id>
<anforande_nummer>100</anforande_nummer>
<talare>HOLGER GUSTAFSSON (kds)</talare>
<parti>kds</parti>
<anforandetext>Herr talman! I betänkade UU20 behandlas
Sveriges förhållanden till EG/EU i ett antal olika
avseenden. När det gäller för ett land och en nation
att ta ställning till och avväga vad som kan ha
betydelse när man i större eller mindre grad skall
ansluta sig till en ny samarbetsorganisation kan det
finnas många olika aspekter att ta hänsyn till. I det
här sammanhanget gäller det ju en organisation och
ett samarbete som är långtgående.

Låt mig nämna några områden som man bör
beakta. En anledning som kan utgöra ett motiv kan
vara ett yttre hot. Man behöver så att säga ha
gemensamma vänner för att värja sig mot ett sådant
här hot. Det här kan också vara grundat på en
kulturell värdegemenskap och på gemensamma
värden som man vill slå vakt om och på det här
sättet förstärka. Man kan också vilja välja
samarbete för att tillvarata mer rent nationella
intressen.

När det gäller Sveriges förhållande till
förhandlingarna och ett tänkt medlemskap i EU
tycker jag att de områden som jag pekat på är
relevanta och viktiga. Jag menar att det finns ett
yttre hot som inte skall underskattas. Vi har ju en
relativt labil situation i öst, beroende på att
systemet är bräckligt. Vidare är den sociala
situationen mycket besvärande. Detta är inte att
underskatta. I den situationen är det också viktigt
för Sverige att vi kan möta dem som har samma
kultur som vi och att vi kan arbeta för demokrati
och öppenhet.

I det sammanhanget kommer säkerhetspolitiken in
som en mycket viktig faktor. Det är angeläget att vi
tar del i det säkerhetspolitiska arbetet. Då avser jag
en mycket bred utformning -- det gäller allt från
biståndspolitik till samtal kring gemensamma
militära aktiviteter.

Vi ser hur det är i Bosnien i dag. Sverige kan inte
stå utanför här. Vi från vårt håll menar att det är
viktigt att delta i samtalen kring detta. När vi skall
så att säga orientera in Europa i ett nytt
säkerhetspolitiskt tänkande bör Sverige vara med
och inte leva på drömmar i det sammanhanget.

Så något om värdegemenskapen. Ja, vi har
gemensamt med Europa värden i många
avseenden: Vi avskyr krig. Vi har en strävan mot
fred och demokrati, och vi för gemensamt kampen
för mänskliga rättigheter och en social utveckling.

Jag tror att det för den sociala utvecklingen, inte
minst när det gäller angränsande länder på
östsidan, är avgörande att vi kan hitta broar för att
verkligen nå det fredsmål som vi egentligen har.

Vi har också nationella intressen. Jag vill då särskilt
peka på de mer materiella i form av handel och en
öppen marknad där vi gemensamt kan arbeta för
ytterligare steg och ambitioner vad gäller bl.a.
miljö.

Europasamarbetet är, och förblir, ett viktigt forum
för denna utveckling. Det är vår förhoppning att de
kvalitativa värdena lyfts fram. Vi kristdemokrater
tycker att det är angeläget att dessa lyfts fram mer
än de materiella värdena. Målet för oss är ett
folkets Europa -- ett folk i gemenskap.

Arbetslösheten är ett stort gissel i det här
sammanhanget. Europa har gått från 5 % till mer
än 10 % arbetslöshet. Mer än 20 miljoner
människor står i dag utanför arbetsmarknaden. Här
finns det trender som vi politiker inte helt utan bara
delvis råder över. Det är den tekniska utvecklingen
som gör att tekniken tar över. Vi får då människor
vid sidan av arbetsmarknaden av rent produktiva
skäl. Vidare har vi låglöneländernas
attraktionskraft. De drar till sig industri och
näringsliv och lämnar tomma platser i västerlandet.
Detta är väl ingenting som vi egentligen tycker är
annat än rätt ur solidarisk synvinkel. Men det blir
ett praktiskt problem för oss -- det blir mycket
arbetslöshet.

Dessutom har vi det fria kapitalet, som flödar
väldigt snabbt över gränserna och placerar sig där
räntan är högst. Också detta leder till arbetslöshet
inom vissa områden.

Den ökade konkurrensen, som präglar den
gemensamma marknaden, kommer i och för sig
också att leda till ökad arbetslöshet. Man kommer
nämligen att konkurrera och att pressa ner
produktiviteten. Detta är ett bekymmersamt
perspektiv. Ändå är det vår övertygelse att, för att
vi över huvud taget skall få ett verktyg i arbetet mot
den här arbetslösheten, lösningen ligger i att
försöka skapa ett stabilt Europa -- ett Europa som
har ekonomiska marknader som är någorlunda
stabila och där man kan investera och där
växelkurser och valutor ändå fungerar någorlunda.
Om man i en sådan här situation isolerar sig blir
man väldigt mycket mera utsatt.

EU kommer att spela en huvudroll i det här
sammanhanget. EU kommer att vara den
sammanhållande delen mellan oss i de fria stater
som vill vara och förbli fria.

Sedan är det också utan tvivel en kamp om
välfärden mellan Europa, USA och Japan. Det är
därför angeläget att vi tar ansvar och går in i den
fighten för att vi skall få den utveckling mot arbete
och trygghet i Sverige som vi eftersträvar.

Sverige bör i ett EU-perspektiv ha mycket goda
förutsättningar att driva frågan om skatteväxling
för miljöns skull. Jag tror att det också är viktigt
just med avseende på sysselsättningseffekterna.

Herr talman! Om EU-omröstningen den 13
november resulterar i ett ja, kommer Sverige att få
en ny och en utvidgad politisk position för såväl de
nationella, svenska, intressena som för den
internationella solidaritet som vi också vill nå ut
med. Vi kan inte ge garantier vare sig om vi står
utanför EU eller om vi är innanför. Den som begär
garantier kommer alltså inte att få svar. Men vi tror
på en utveckling i gemenskap med de länder med
vilka vi har en gemensam kultur och som arbetar
för demokrati och mänskliga rättigheter sedan
väldigt många decennier tillbaka. Det är den
trygghet som vi bör ty oss till och som är naturlig
för den svenska demokratin.
</anforandetext>
<intressent_id>0782713019602</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>253214</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0994/#anf100</protokoll_url_www>
</anforande>
