2349358 GH0993 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:93 Torsdagen den 21 april 1993/94 93 1994-04-21 00:00:00 Kulturstöd vid ombyggnad, allmänna samlingslokaler m.m. 98B6AE57-6BB6-4271-A262-92A0763C8848 73 BIRGER ANDERSSON (c) c Herr talman! Vi är nu inne på kulturfrågorna i bostadsutskottets debatt. Personligen tycker jag att det är mycket viktigt med både en god inre och yttre boendemiljö. I det här avsnittet diskuterar vi också de allmänna samlingslokalerna. Samlingslokalerna betyder mycket för människors sociala gemenskap i olika sammanhang. Jag börjar med några kommentarer till betänkande nr 8. Tre områden tas upp -- kulturstöd vid ombyggnad, bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden och stöd till icke statliga kulturlokaler. När det gäller kulturstöd vid ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är beslutsramen för innevarande budgetår 160 miljoner kronor. Högst 10 miljoner kronor av dessa får disponeras för bidrag till arkeologiska undersökningar i samband med bostadsbyggande. Ett enigt bostadsutskott föreslår att beslutsramen på 160 miljoner skall vara oförändrad under kommande budgetår. De nuvarande bidragsbestämmelserna infördes den 1 juli 1993. Riksantikvarieämbetet har ett sammanhållet ansvar för bidragsgivningen. Riksantikvarieämbetet har dock uppdraget att delegera fördelningen av ramen till länsstyrelserna, som kan fatta beslut om stöd. Det nya decentraliserade systemet har medfört påtagliga förenklingar med färre nivåer i beslutsprocessen. Tidigare i debatten har vi hört att bostadsbyggandet för närvarande har mycket liten omfattning. Det har medfört att efterfrågan på kulturstöd vid ombyggnad är liten. Bostadsbyggandet är så litet att en del pengar inte utnyttjas för kulturstöd vid ombyggnad av bostadsbebyggelse. Det finns ett närliggande generellt byggnadsvårdsanslag för kulturmiljövården. Regeringen föreslår att en omfördelning av medel får göras mellan de båda anslagen fram till årsskiftet 1994/95. Utskottet tillstyrker förslaget och slår fast att en omfördelning får göras genom en ändring av ramarna för de båda anslagen. I betänkandet behandlas också bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden. Både Britta Sundin och Bo G Jenevall har varit inne på den frågan. Bidraget infördes den 1 juli 1987. Under alla år stödformen har funnits har den årliga ramen varit 15 miljoner kronor. Eftersom bidragsmöjligheten har utnyttjats endast i liten omfattning under innevarande budgetår, gör bostadsutskottet ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Bostadsutskottet föreslår att bidrag skall kunna ges även om åtgärden inte vidtas i samband med ny- eller ombyggnad eller vid förbättring av hyres- och bostadsrättshus. Enligt bostadsutskottet bör denna utvidgning av bidragsmöjligheten vara temporär och gälla fram till den 1 juli 1995. Stöd till icke statliga kulturlokaler behandlas också i betänkandet. Bidrag betalas ut för ny- eller ombyggnad av muséer, teatrar och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Frågan om stöd prövas av av Boverkets samlingslokaldelegation efter hörande av Statens kulturråd. Beslutsramen har under senare år legat på 25 miljoner kronor. Under föregående budgetår beviljades dessutom ett engångsbelopp på 20 miljoner kronor för sysselsättningsskapande åtgärder. Under innevarande budgetår har regeringen beslutat om ett engångsbelopp på 70 miljoner utöver tidigare beslutad ram. Här vill jag litet kommentera de socialdemokratiska reservationer som Britta Sundin nämnde. Det är reservationerna 2, 4 och 7 vid avsnittet om konstnärlig utsmyckning. Man säger att man vill ha en långsiktig garanti från riksdagen att verksamheten skall fortsätta under de närmaste åren. Den slutsats man kan dra av den reservationen är att socialdemokraterna räknar med att vara kvar i opposition även under kommande mandatperiod. Annars hade man inte behövt framställa ett sådant yrkande. Majoriteten anser att den normala budgetprocessen skall tillämpas även i det här fallet. När det gäller bostadsutskottets betänkande 8 yrkar jag därför bifall till utskottets hemställan och avslag på samtliga reservationer. I den här debatten behandlar vi också bostadsutskottets betänkande 9 som rör allmänna samlingslokaler. I Sverige har vi ett rikt utvecklat föreningsliv. Vi har föreningar av vitt skilda slag, idrottsföreningar, politiska föreningar, hembygdsföreningar, olika slags intresseföreningar osv. Ett gemensamt behov för alla dessa föreningar är lokaler där föreningsmedlemmarna kan träffas. De allmänna samlingslokalerna har en mycket viktig uppgift att fylla i det sammanhanget. Tillgång till samlingslokaler är en förutsättning för ett väl fungerande föreningsliv. Samlingslokaler behövs över hela landet, såväl på landsbygden som i små och stora tätorter. Människor i ett bostadsområde eller i en bygd kan behöva samlas i en lämplig lokal för att ta itu med gemensamma angelägenheter, för att känna social gemenskap, för att delta i studiecirklar, för kulturella upplevelser eller för att själva aktivt delta i kulturella verksamheter. För några år sedan pågick kampanjen ''Hela Sverige skall leva''. I studiecirklar och utvecklingsgrupper diskuterades bygdens utvecklingsmöjligheter. En av de viktigaste faktorerna för bygdens utveckling ansågs vara tillgång till samlingslokal. Det var också Britta Sundin inne på. Även i storstädernas bostadsområden är behovet av samlingslokaler väl dokumenterat. Skötseln av de allmänna samlingslokalerna finansieras genom hyresintäkter, inträdesavgifter för olika evenemang, medlemsavgifter och till en del genom kommunala anslag. Men verksamheten bygger i stor utsträckning på ideellt arbete. Särskilt gäller detta de små samlingslokalerna där man inte har någon fast anställd personal. Genom dessa ideella insatser får samhället tillgång till bra och billiga samlingslokaler som förvaltas och sköts på ett ansvarsfullt sätt. Staten lämnar bidrag för nybyggnad, ombyggnad och köp av samlingslokaler. Under innevarande och nästa budgetår är bidragsramen totalt 190 miljoner, varav 145 miljoner avser innevarande budgetår. Till dessa belopp kommer kommunala bidrag och egen finansiering. Det är ytterst angeläget att så många som möjligt kan utnyttja de allmänna samlingslokalerna. Bidrag lämnas för handikappanpassning med ett högsta belopp av 165 000 kronor. Bidrag får lämnas utan rambegränsning i det här avseendet. Jag anser för min del att handikappanpassning av föreningsägda samlingslokaler måste ges högsta prioritet. Det finns fortfarande många allmänna samlingslokaler som saknar handikappanpassning. Av 1993 års samlingslokalutrednings betänkande ''Mycket under samma tak'' framgår att av ett totalantal av ca 3 400 allmänna samlingslokaler det fortfarande finns ca 1 000 som inte är handikappanpassade. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan och avslag på samtliga reservationer. Jag tror jag har litet tid att kommentera de tidigare inläggen. Bo G Jenevall talade mycket om det statsfinansiella läget. Han har tre reservationer, men det är bara en av dem som, på lång sikt, påverkar det statsfinansiella läget. Det är reservationen där han yrkar en nedskärning av beslutsramen för konstnärlig utsmyckning. I de andra två reservationerna behandlas det löpande anslaget. Då har själva utgiften beslutats tidigare, så ramen ligger fast. Har man beslutat att göra något får man sedan finna sig i att vara med och betala kostnaden. Skall man ha långsiktiga besparingar i det här sammanhanget är det beslutsramen man skall påverka. Britta Sundin nämnde att de är väldigt kort tid för att få i gång de satsningar som nu skall göras. Jag kan till viss del hålla med om detta. Britta Sundin har tydligen inte uppmärksammat att det finns en ventil. Om det finns särskilda skäl kan man få sätta i gång dem senare. Jag tror därför att det finns goda möjligheter att komma i gång. Jag vet att många föreningar med samlingslokaler har lämnat in ansökan till Boverket om att få göra ombyggnad och tillbyggnad. Planeringen är alltså långt framme eftersom kön i Boverkets lista över projekt som kan genomföras är ganska lång. Jag tror därför att det finns möjligheter att mycket snabbt komma i gång i det här sammanhanget. Men det finns alltså en ventil som gör att man kan få komma i gång litet senare om det finns särskilda skäl. Eftersom min taletid nu är ute slutar jag här och återkommer i en replik. 0627128694500 N 2010-01-01 00:00:00 253100 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0993/#anf73