2349358 GH0993 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:93 Torsdagen den 21 april 1993/94 93 1994-04-21 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:117 om Sverige och EU:s försvarsplaner interpellationsdebatt F18A07B6-D72C-4DE2-BCA6-CCA21C29CE85 28 BENGT HURTIG (v) v Herr talman! Det är naturligtvis en oerhört viktig debatt som här förs och som har förts under flera år i riksdagen när det gäller Sveriges förhållande till Europeiska unionens säkerhetspolitik. Vi kommer att få föra denna debatt med ökad intensitet inför folkomröstningen om medlemskapet. Carl Bildt sade tidigare i dag att vi har tidigare talat högt om världen, man att det har varit tyst om Europa. Det får ju inte heller bli tvärtom, att det blir tyst om världen utanför medan vi bara talar om Europa. Jag menar att det inte finns någon hållbar framtida stabilitet i Europa, om Europas omgivningar präglas av instabilitet, krig och kriser. Ytterst är den globala freden och stabiliten en förutsättning också för Europas fred och stabilitet. De ekonomiska och sociala klyftorna i världen är stora. Förtrycket av mänskliga rättigheter, militär upprustning, religiösa och etniska konflikter pågår i Europas närområde. Problemen finns inte bara i Jugoslavien. Detta får till följd en omfattande migration som vi känner av också i Europa. Den fråga jag ställer mig är vad unionens politik betyder för den grundläggande och övergripande säkerhetspolitiken i världen? Kommer den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken att utformas för att främja fred, säkerhet och frihet i världen? Vad blir det för politik i Mellanöstern, Kaukasusområdet och Nordafrika? Som ledamot av EG-delegationen har jag förmånen att få resa och träffa politiker i Europa. Jag har träffat många i Spanien, England, Italien osv. som jag känner mig uppmuntrad av, vilka i stort sett har samma uppfattning som jag. Men jag träffar också andra som har helt andra uppfattningar. I det tyska Bundeswehrs strategidokument från november 1992 sägs att upprustningen av den tyska armén syftar till att stärka möjligheten att upprätthålla den fria världshandeln och den obehindrade tillgången på marknader och råvaror över hela världen. Eftersom en armé skall skapas frågar vi våra vänner ute i Europa var fienderna finns. Exempelvis Jacques Delors säger att man inte kan begränsa sin horisont till Europa och att det omkring oss skapas kombinationer av maktbegär, nationella uppror och underutveckling. Detta innebär potentiellt farliga situationer som innehåller destabilseringens frö. Villem van Eekelen, VEU:s generalsekreterare, sade i november 1993 att VEU, den kommande militära unionen som är en del av Europas utveckling, skall stå klar att handla på egen hand för att säkra unionens intressen överallt i världen, om Förenta nationerna och ESK blir handlingsförlamade. Han säger också att vi skall vara i stånd att intervenera på egen hand, såväl inom vår egen kontinent som i andra delar när det vitala intresset för europeiska medborgare hotas. Jag skulle vilja veta vad statsminister Carl Bildt tycker om den här typen av formuleringar som van Eekelen använder. Skall verkligen den gemensamma försvarspolitiken eller någon annan samfälld försvarspolitik gå ut på att arméstyrkor skall ingripa runt om i världen när vi själva tycker att våra intressen hotas och FN inte ställer upp på vår sida? Vi behöver räta ut dessa frågetecken. Svenska politiker behöver ge någon sorts svar. Det är enligt min mening inte bara Warszawapakten som har existerat i vår historia. På den europeiska kontinenten har faktiskt två världskrig satts i gång av europeiska stormakter. Jag har själv som ung upplevt det senaste världskriget. När vi reser runt i världen, i Mellanöstern och Afrika, möts vi av ståndpunkten att Europa har dragit upp gränser för andra folk -- gränser som inte har varit naturliga. Man har ''lagt rabarber på'' deras råvaror till låg ersättning. Dessa historiska omständigheter är också källor till vår tids lokala kriser och konflikter, vilka Jacques Delors talar om. Från den europeiska scenen har stormakter dragit i gång kolonialkrig på andra kontinenter, även under de senaste hundra åren. Historien förskräcker i många avseenden. Vilken utrikes- och säkerhetspolitik kommer Berlusconi och liktänkande ute i Europa att vilja föra? Som Europapolitiker får både Carl Bildt och jag numera nyfascister som bordsgrannar vid middagar ute i Europa. Det är viktigt att vi för samtal också med dem. Vad säger Carl Bildt till extremhögern i Europa om Europas framtida roll på världsarenan? Slutligen måste vi tänka oss in i situationen att vi i folkomröstningen i höst säger ja till formuleringarna i Maastricht. Där ingår vissa målsättningar för den gemensamma försvarspolitiken och ett eventuellt gemensamt försvar. Inom något år kommer då frågan om vi skall vara med eller inte i Europaarmén. Då krävs, enligt Carl Bildt, enhällighet. Hur skall vi göra om det krävs enhällighet och vi lovar att inte hindra beslutet? Accepterar EU inom begreppet enhällighet att en nation avstår från att rösta eller inte deltar i mötet? 0936271144504 N 2010-01-01 00:00:00 253055 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0993/#anf28