<anforande>
<dok_hangar_id>2349357</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0992</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:92 Onsdagen den 20 april</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>92</dok_nummer>
<dok_datum>1994-04-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Socialpolitik -- inriktning och anslag </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>438F1D71-D642-4A69-8B4E-7E47066BBD58</anforande_id>
<anforande_nummer>18</anforande_nummer>
<talare>ULLA ORRING (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Eva Zetterberg har väl hört vad jag
sagt tidigare, att det finns stora skillnader i våra
kommuner i Sveriges avlånga land. Jag har
erfarenheter av barnomsorg från
Stockholmskommuner, Norrlandskommuner och
även från Småland, där en socialdemokratiskt styrd
kommun inte ville ge kyrkan kommunala medel för
att driva en daghemsverksamhet.

Min erfarenhet är att det på de flesta håll finns en
stor tillförsikt för barnomsorgen. Men det finns
undantag, det vet jag. Det har jag också tagit del
av. Men i de flesta kommuner tar man ett stort
ansvar för sina barn inom barnomsorgen.

Den rapport som regeringen har beställt från
Socialstyrelsen om barns villkor i förändringstider
är ett bevis på att regeringen vill se till att
barnomsorgen sköts på ett bra sätt, så att föräldrar
kan känna trygghet när de lämnar sina barn till
barndaghem. Föräldrarna måste naturligtvis vara
med i arbetet. Ofta glömmer man bort detta.

Jag måste vidhålla att Vänsterpartiet gärna går i
Socialdemokraternas ledband. Att ni instämmer i
deras yttrande om inriktningen av hälso- och
sjukvården är ett bevis på detta.
</anforandetext>
<intressent_id>0823175828602</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>252869</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0992/#anf18</protokoll_url_www>
</anforande>
