2349356 GH0991 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:91 Tisdagen den 19 april 1993/94 91 1994-04-19 00:00:00 Svar på fråga 1993/94:449 om järnvägens konkurrensfördelar interpellationsdebatt 110CA7F2-3EE6-41FB-8F49-53C5FF766BD0 78 Kommunikationsminister MATS ODELL (kds) kds Fru talman! Birgitta Hambraeus har frågat mig om jag avser se till att den tunga lastbilstrafiken betalar sina samhällsekonomiska kostnader. Bakgrunden till frågan är bl.a. den planerade nedläggningen av ett antal virkesterminaler i Dalarna och Härjedalen. Trätåg AB har kommit överens med SJ om en mer konkurrenskraftig lösning av transporterna på järnvägen. Omlastning av timret från lastbil till järnväg skall enligt planerna koncentreras till fyra terminaler, från vilka heltåg skall gå direkt till massafabrikerna. Denna effektivisering av tågtransporterna kommer samtidigt att medföra att timmertransporterna med lastbil från avverkningsplats till omlastningsterminal ökar jämfört med tidigare. En mycket central del i trafikpolitiken är att transporterna skall betala sina samhällsekonomiska kostnader. På lång sikt kan ökade transporter med tåg vara möjliga dels genom åtgärder som stärker järnvägens konkurrenskraft, dels genom en fördjupning av kostnadsansvaret inom hela transportsektorn. Det är också så att konsumenterna skall ha så stor valfrihet som möjligt när det gäller utnyttjandet av olika transportmedel och att beslut om transporter skall ske i så decentraliserade former som möjligt. Dessa grundläggande principer medför att handlingsutrymmet för direkta ingrepp på transportmarknaden från regeringens sida är begränsade. I stället för att styra en övergång av trafik mellan transportslagen genom regleringar vill jag betona möjligheten att styra genom att i ökad omfattning använda ekonomiska incitament. Det är riktigt som frågeställaren säger att den tunga lastbilstrafiken inte bär sina samhällsekonomiska kostnader fullt ut. Kostnadsansvaret inom transportsektorn har genomförts successivt sedan slutet av 1970-talet. Det är regeringens mening att ett ökat kostnadsansvar är en mycket viktig del i en trafikpolitik för att minska trafikens miljöeffekter och uppnå effektivitet i transportsystemet. Utformningen av kostnadsansvaret kan variera från ett övergripande betalningsansvar för de kostnader som ett trafikslag orsakar till trafikavgifter som styrmedel för enskilda resor och transporter. I dag betalar man inom samtliga trafikslag en form av avgift eller skatt som avspeglar såväl rörliga kostnader som fasta infrastrukturkostnader. Miljö- och olyckskostnader har börjat debiteras, dels via speciella miljöavgifter för väg-, järnvägs- och flygtrafiken, dels via transportsektorns övriga skatter och avgifter. En höjning av skatter och avgifter för lastbilstrafiken måste ske på ett planerat sätt. Man måste samtidigt se till att det finns alternativa transportmöjligheter så att inte resultatet blir ett transportsystem som inte kan erbjuda den kapacitet och kvalitet som efterfrågas. I vissa fall finns inga möjligheter att föra över gods från lastbil till järnväg därför att järnvägen inte är tillgänglig. I vissa fall kanske järnvägen är dieseldriven och har negativa miljöeffekter. I andra fall kanske järnvägen inte är ett tillräckligt effektivt alternativ. Hänsyn måste också tas till de skatter och avgifter som tas ut i andra länder. I detta sammanhang kan konstateras att Sverige ligger långt framme när det gäller att utveckla kostnadsansvaret i praktiken. Utländsk konkurrens medför, som jag ser det, att man måste inrikta lastbilstrafikens kostnadsansvar på framför allt ökade rörliga avgifter. Anpassade fasta skatter är det lämpligt att kombinera med högre rörliga avgifter enligt territorialitetsprincipen. Detta är något som också planeras att införas i framför allt delar av Centraleuropa där den s.k. trafikinfarkten gör detta behov akut. Jag tror alltså att det framför allt är utvecklingen utomlands som på litet längre sikt kommer att medföra ett fördjupat kostnadsansvar inom transportsektorn. I Europa satsas det för närvarande stort på investeringar i infrastrukturen. I EU omfattar planerna mycket stora satsningar på järnvägen. Ett snabbtågsnät för persontrafiken skall byggas upp. När det gäller godstrafiken har EU definierat knutpunkter och standarder för den konventionella järnvägen. EU har också ett särskilt program för utveckling av kombitrafiken, dvs. en bättre integrering av väg- och järnvägstransporter. Sverige måste aktivt delta i uppbyggnaden av ett modernt, kapacitetsstarkt och konkurrenskraftigt system för järnvägstransporter i Europa. Denna utveckling kommer både direkt och indirekt att stärka järnvägens konkurrenskraft i Sverige. När det gäller den svenska skogsindustrins långväga godstransporter sker 80 % av exporten med järnväg eller fartyg. Jag vill slutligen säga att järnvägens konkurrenskraft kommer att öka genom de satsningar regeringen lagt fram förslag om i den långsiktiga investeringsplaneringen. Sammanlagt 3 miljarder kronor läggs t.ex. under de kommande tio åren på att förbättra godsstråket genom Bergslagen och på norra stambanan och totalt 1,6 miljarder på länsjärnvägarna. Därutöver satsas under innevarande budgetår 650 miljoner kronor på särskilda åtgärder för sysselsättning och tillväxt. Denna åtgärd kommer att följas upp under kommande budgetår. En avreglering av järnvägstrafiken medför också en möjlighet för lokala bolag att etablera sig och konkurrera om timmertransporterna på järnväg. 0700424025906 N 2010-01-01 00:00:00 252817 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0991/#anf78