2349354 GH0989 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:89 Fredagen den 15 april 1993/94 89 1994-04-15 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:110 om stödet och servicen till vissa funktionshindrade interpellationsdebatt 350C6CB5-7EE2-4FC9-94D4-21140EC81802 5 Socialminister Bengt Westerberg (fp) fp Fru talman! Om fru talmannen tillåter skulle jag vilja undanröja ett missförstånd, nämligen att det beslut regeringen fattade i går bara skulle gälla kosovoalbaner. Det gör det inte, utan det gäller generellt för alla grupper, dvs. familjer som varit här sedan 1 januari 1993 och längre. Låt mig sedan gå över till Eva Zetterbergs frågor och kommentarer i anslutning till interpellationen. Jag är naturligtvis medveten om att det fortfarande finns många brister i handikappolitiken. Det är inte någon insikt som bara finns hos Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Den finns också hos alla andra politiska partier. Vi har inte på något sätt trott att den stora handikappreformen som vi beslutade om förra året är den sista handikappreformen. Den är ett stort steg framåt, men det är väldigt mycket som återstår. Avvecklingen av vårdhemmen pågår. Det är Socialstyrelsen som har att bedöma vad som skall betraktas som vårdhem och vad som skall betraktas som acceptabla bostäder. Som jag sade när vi diskuterade handikappreformen inför beslutet här i kammaren, är det naturligtvis avgörande vad de boende själva till sist tycker. Jag håller med om att den formulering som socialutskottet gjorde när lagen behandlades är något oklar. Det är inte alldeles lätt att veta vad den innebär. Jag har själv inte besökt något sådant litet väl fungerande vårdhem som man talar om i riksdagsbeslutet. Men jag utgår i från att det kommer att uppdagas så småningom när man gör upp avvecklingsplanerna om det finns några gränsdragningsproblem eller inte. Det ligger alltså på Socialstyrelsen att klara ut detta. Eva Zetterberg ställde en fråga om arbetsplatsassistans. Det är möjligt att det finns några problem här som jag inte riktigt kunde förstå när jag läste frågan. Jag har varit i kontakt med Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket och mina medarbetare på departementet, och ingen har fått några påstötningar om detta problem. Det förefaller inte vara något riktigt stort problem ute i verkligheten. Men det är möjligt att frågan var formulerad så att det kan ha uppstått något missförstånd. De tillfrågade har kanske inte fått rätt associationer. Jag skall naturligtvis vidarebefordra den här frågan igen med de exempel som Eva Zetterberg gav. Då får jag se om jag får några andra svar. På den sista punkten som Eva Zetterberg tar upp har det nog blivit ett missförstånd. Det är inte så att LSS inte omfattar personer som bor på elevhem. Det är den statliga assistansersättningen som inte kan utgå i de fallen. En person som bor på elevhem och som behöver personlig assistans på sin fritid kan mycket väl söka sådan hos kommunen och få det enligt LSS. Om man inte får det är det beslutet också möjligt att överklaga till länsrätten, liksom när det gäller de övriga rättigheterna i LSS. Fru talman! Jag tror att det var de frågor jag kunde kommentera. 0630022377501 N 2010-01-01 00:00:00 252654 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0989/#anf5